-
Länkar
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Irene Nordgren om Hbtqi-frågan i olika kyrkor
- Charlotte Åkerlind om Vilka katolska predikanter – läs influencers – anser Stockholms katolska Stift ska stödjas och vilka ska motarbetas?
- Irene Nordgren om Biskop Anders Arborelius ”Får jag frågan att bli påve säger jag ja”
- Irene Nordgren om Svar från biskop Anders
- Gunnar Eriksson om Svar från biskop Anders
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: januari 20, 2010
Möjlig samexistens?
Vänner, ibland är det bra att börja om en debatt i stället för att klyva dess hårstrån i allt smalare strimlor. Det torde vara uppenbart att kristenheten håller på att formeras om. Konflikterna kring olika sätt att spekulativt beskriva tron … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
55 kommentarer
55 svar till ”Möjlig samexistens?”
Märkligt att du som offentlig katolik inte vill kännas vid denna mycket välkända sanning. Är alla präster, biskopar och biskopskonferenser stollliga? Bara dr Hasenhüttl har förnuftet i behåll? Fråga Rom om det råder tvekan.
Varken lutheraner eller katoliker tror ju på realpresens i den lutherska nattvarden. Dessutom – det skapar förvirring i leden. När den irländska presidenten tog emot nattvard i en luthersk församling gick biskopen i taket. Han ansåg det vara ”a sham” (hyckleri). Vad han då menade är att om man tar emot nattvarden i en luthersk kyrka så visar man öppet att man bekänner sig till luthersk tro (konsubstantiation etc). Medan man alltså bekänner sig till en annan tro i enligt församlingsregistret. Förvirrat? Ja – mycket.
Och – vad är anledningen att bryta mot spelreglerna? En demonstration av den egna uppfattningens primat? Men med enbart egna uppfattningar byggs inga gemenskaper, bara individernas isolerande självförhärligande i inbillat upphöjd position. Med åtföljande auktoritärt tonläge.
Jonas B
”Varken lutheraner eller katoliker tror ju på realpresens i den lutherska nattvarden.”
Du vet mycket väl att man inte kan dra alla lutheraner över en kam när det gäller nattvardssyn.
Det finns OLIKA nattvardsteologier inom lutherska kyrkan.
”En demonstration av den egna uppfattningens primat?”
Massor med katolska präster på kontinenten delar ut kommunion till de som vill gå till kommunion utan att de dock skulle vilja bli tillfrågade om det går för sig.
Katoliker går nu för tiden – i Sverige och på kontinenten- till kommunion i tex lutherska kyrkor när de anser det så befogat.
Bland katoliker råder en oskriven lag. Fråga inte så mycket.
Kremlin ….jag menar Vatikanen anser sig behöva statuera exempel för olika ”överträdelser” som man är rädd skulle kunna hota dess makt. Hasenhüttl är ett sådant exempel. Roy Bourgeois ett annat.
Och nu det senaste utspelet från påven att utnämna en ökänd homofob till ny ärkebiskop i Belgien som efterträdare till den människoälskande kardinalen Godfried Danneels som i en intervju om homosexuella uttalade sig så här
”The question is not what one thinks about it; it is simply a fact. To be homosexual is a natural disposition, just as being heterosexual. One chooses neither one nor the other. The question is rather: ’What do I do with it?’ I know excellent priests who are homosexuals; I also know excellent priests who are heterosexuals. Celibates are not ’nothing’ — that is, ’neuter.’ We are always one or the other.”
Den nye ärkebiskopen André-Mutien Léonard – som också väntas utnämnas till kardinal – har uttryckt sig på ett så diskrimenarande sätt om homosexuella att det varit på gränsen till fängelsesraff.
På detta replikerade påvens nye ärkebiskop :
”I will risk prison by saying this, but it could offer me vacations.”
Vatikanens utnämningspolitik ökar alltmer polariseringen inom katolska kyrkan.
Så sorgligt.
Men Anden blåser vart den vill ………..
// Irène
Trots kan förstås också vara att trotsa en storm, eller överheten.
När är det mest verksamma ett tydligt avståndstagande typ trots, när är ett lågmält struntande i att föredra? Eller att inse att de flesta inte tycker som man själv och acceptera det? Sedan kan det förstås vara så att man har fel också, även om det är lätt att förbise…
Jag tror att det är avgörande att hitta formuleringar av problem och svar som löser upp knutar och gör att alla inblandade kommer vidare. Om vi tar kommunionen t.ex. är en annan infallsvinkel att se själva önskan att dela den gemenskapen med andra kristna som positiv. Det visar att man förstår hur väsentlig nattvarden är och att vi har Kristus gemensamt oavsett om vi är katoliker, protestanter eller ortodoxa.
Jonas,
Du kanske skulle våga dig på att släppa på kontrollen och bli lite förvirrad någon gång. Om du på djupet vill närma dig på Gud och vad det innebär att vara kristen vill säga.
/Anneli
”Du kanske skulle våga dig på att släppa på kontrollen och bli lite förvirrad någon gång. Om du på djupet vill närma dig på Gud och vad det innebär att vara kristen vill säga.”
Tackar ödmjukast för denna uppmaning från expertpanelen. Jag är djupt rörd över den kristliga omtanken om en broder som hamnat på villovägar. Tänk att man kan komma så fel, att man tror att påven och läroämbetet har något att säga de enskilda troende katolikerna, när de finns andra man borde lyssna till istället – vanliga människor med en gnutta tro och god vilja – som inte är påverkade av en massa läror och traditioner utan tänker med hjärtat De vet ju bättre och de vet att de vet bättre.
Jonas,
Varsågod, fast expertpanelen bestod ju bara av mig.
/Anneli:)