Maria Ludvigsson skriver en ledare i SvD i söndags den 14 juli om rubrikens påstående. Klicka HÄR.
Jag tycker den är läsvärd och går att reflektera utifrån.
Krister
-
9 svar till ””Det behövs mer Gud i kyrkan””
-
Krister,
bakom önskemålet om mer Gud i kyrkan döljer sig ofta en önskan om återgång till en mer konservativ tro och ett mer auktoritärt ledarskap i kyrkan. Detta gäller de flesta kyrkor jag känner till.
Gräver man lite djupare tror jag vi finner en önskan om ordning och reda och ett behov av att veta var man har kyrkan och Gud.
Men ju mer vi definierar Gud desto större är risken att vi gör Gud till ett redskap för högst mänskliga behov.
Personligen uppskattar jag kristna sammanhang där man törs lämna frågor obesvarade och där man inser att det kan finnas flera bra hypotetiska svar på samma fråga.
Att samfund som har bestämda svar på allting växer tror jag inte har särskilt mycket med Gud att göra utan snarare med vår allmänmänskliga längtan efter säkerhet och trygghet.Gert
-
Gert,
Det blir som ofta accentuella skillnader i våra uppfattningar!
Jag tycker din analys blir för grund, när den skriver ner orsakerna till en fråga
om ”återgång till en mer konservativ tro och ett mer auktoritärt ledarskap i kyrkan. Detta gäller de flesta kyrkor jag känner till.
Gräver man lite djupare tror jag vi finner en önskan om ordning och reda och ett behov av att veta var man har kyrkan och Gud.”Men jag kan nu inte motbevisa dina uppfattningar, bara tro och hävda att de känns förenklande och är otillräckliga.
Krister
-
Krister,
utveckla kärna din känsla.
Gert
-
Intressant Gert att du väljer ordet ”känsla”.
Det är bra.
Vi måste våga gå från tanke/teori till känsla när vi samtalar om detta.Agneta
-
Krister, Gert.
Intressant ledarartikel, där kärnpunkten kan sägas vara stycket om religiös relevans:
”Magnus Hagevi är statsvetare med koll på forskning om religiösa samfunds utbredning i världen. Han har funnit att en kyrka växer om den anses relevant i religiösa frågor, när den står för sitt budskap och är tydlig. På platser där kyrkan svävar på målet och möter varje uppriktig fråga med en motfråga lämnar medlemmarna och få nya ansluter.”
Det påminner mig om Jesu ord i Bergspredikan: ”Finns det någon bland er som ger sin son en sten när han ber om bröd.” Vi går till Kyrkan för att få andlig näring. Utan näring inget liv.
Frågor anses inom akademin vara fruktbara i den mån de leder framåt i forskningen, dvs ger svar som gärna får ge upphov till nya frågor. Utan svar inom vetenskapen skulle vi ännu leva på en platt jord. Utan svar inom humaniora skulle vi sakna begrepp för mänskliga rättigheter.
En gud som saknar svar på de mest grundläggande existentiella frågorna saknar relevans.
Samuel.
-
Samuel,
problemet med ditt resonemang är att det i kyrkorna inte är Gud som svarar på de mest grundläggande existentiella frågorna utan de som anser sig vara Guds uttolkare.
Gert
-
Gert.
Gud uppenbarar sig i naturen och samvetet, men också genom den bibliska uppenbarelsen. Ett villkor för att kunna tillgodogöra sig innehållet i dessa källor är att människor läser och uttolkar budskapet.
Även du är en ”Guds uttolkare” genom att exv ha mycket bestämda åsikter – som jag helt och hållet delar – om vad Kyrkan borde stå för i sociala och politiska frågor. Etiken är ju en direkt följd av vår teologi.
Samuel.
-
Jag tror att det är viktigt att noga analysera påståenden som:
”en kyrka växer om den anses relevant i religiösa frågor, när den står för sitt budskap och är tydlig. På platser där kyrkan svävar på målet och möter varje uppriktig fråga med en motfråga lämnar medlemmarna och få nya ansluter. ”Menar Maria Ludvigsson och Magnus Hagevi att det inte spelar någon roll vilket budskapet är bara det är lättfattligt? Alltså kristen tro som quick fix när det gäller svåra existentiella frågor. Det är uppenbarligen lockande för många, men jag tror personligen att det är fel väg att gå. Det vi inte kan bevisa och alltså inte vet, kan och bör vi inte ge tvärsäkra svar på.
Man behöver också vara uppmärksam på vilka ord som används, som Gert påpekar betyder t.ex. mer Gud för konservativa kristna ofta en auktoritär kyrka. Är det någon som vet om det finns någon forskning på just språkbruket i kyrkan? Om inte hoppas jag att någon intresserar sig för det.
Anneli -
Grundfrågan i ledaren är vad kyrkovalet handlar om. Min bild är att det har ungefär samma roll som ett årsmöte i en vanlig ideell förening (kyrkan och dess församlingar är ju också ideella föreningar eftersom ett registrerat trossamfund är ett specialfall av en ideell förening). Verksamhetsberättelsen och bokslutet skall granskas, det skall väljas styrelse,
revisorer och andra funktionärer. Man kan möjligen justera stadgarna eller göra större ändringar i verksamheten men det sker inte så ofta.Hur skulle man tillsätta funktionärer om man inte hade val? Man skulle kanske kunna göra som andra föreningar och bjuda in till ett årsmöte men det vore bökigt i en församling med 30000 medlemmar även om bara 10% röstar… Om man jämför med valdeltagandet i andra föreningar med många medlemmar, exempelvis fackföreningar, Kooperativa förbundet och
Friskis&Svettis, tror jag 10% valdeltagande är ganska högt.Jag tror att det är viktigt med val, åtminstone på församlingsnivå. Hur skall man få frivilliga att arbeta i en församling om inte de utses av församlingsborna? Jämför med exempelvis en scoutförening. Däremot delar jag din tveksamhet vad gäller riksnivån. Det är befängt att låta lekmän rösta om lärofrågor såsom jungfrufödsel.
Jag inser att många gärna vill rösta om trosfrågor (vigning av samkönade par exempelvis) men jag tycker att andra frågor hör mer hemma på riksnivån:
* Skall kyrkan fortsätta med begravningsverksamheten för alla medborgare på uppdrag av staten?
* Hur skall man finansiera underhåll av alla gamla kyrkor? Ersättningen från staten räcker inte långt. Skall man överlämna vissa kyrkor till staten och hyra tillbaka dem?
* Hur skall kostnaderna fördelas mellan land och stad?
* Hur mycket självstyre skall församlingarna ha?
* Skall det vara direkt eller indirekt val till riksnivån?
I dessa frågor ser man tydligare skillnader mellan nomineringsgrupperna.Trenden de senaste åren är att riksdagspartierna engagerar sig allt mindre i kyrkopolitiken och att de fristående nomineringsgrupperna inom kyrkan blir fler och växer. Detta ser jag som en sund utveckling. Dock kommer det att fortsätta att förrättas val inom kyrkan.
Sedan är en stor del av prästernas uppdrag att tolka bibelns ord utifrån dagens perspektiv. Hur tänker jag som kristen på min inverkan på miljön och samhället? Bör jag hjälpa människor som har det sämre än jag? Detta är relevanta frågor för en kristen och kan även påverka hur jag ser på riksdagspolitik rörande miljöfrågor, socialförsäkringar och bistånd.
M
-
Bloggrulle
Krister,
bakom önskemålet om mer Gud i kyrkan döljer sig ofta en önskan om återgång till en mer konservativ tro och ett mer auktoritärt ledarskap i kyrkan. Detta gäller de flesta kyrkor jag känner till.
Gräver man lite djupare tror jag vi finner en önskan om ordning och reda och ett behov av att veta var man har kyrkan och Gud.
Men ju mer vi definierar Gud desto större är risken att vi gör Gud till ett redskap för högst mänskliga behov.
Personligen uppskattar jag kristna sammanhang där man törs lämna frågor obesvarade och där man inser att det kan finnas flera bra hypotetiska svar på samma fråga.
Att samfund som har bestämda svar på allting växer tror jag inte har särskilt mycket med Gud att göra utan snarare med vår allmänmänskliga längtan efter säkerhet och trygghet.
Gert
Gert,
Det blir som ofta accentuella skillnader i våra uppfattningar!
Jag tycker din analys blir för grund, när den skriver ner orsakerna till en fråga
om ”återgång till en mer konservativ tro och ett mer auktoritärt ledarskap i kyrkan. Detta gäller de flesta kyrkor jag känner till.
Gräver man lite djupare tror jag vi finner en önskan om ordning och reda och ett behov av att veta var man har kyrkan och Gud.”
Men jag kan nu inte motbevisa dina uppfattningar, bara tro och hävda att de känns förenklande och är otillräckliga.
Krister
Krister,
utveckla kärna din känsla.
Gert
Intressant Gert att du väljer ordet ”känsla”.
Det är bra.
Vi måste våga gå från tanke/teori till känsla när vi samtalar om detta.
Agneta
Krister, Gert.
Intressant ledarartikel, där kärnpunkten kan sägas vara stycket om religiös relevans:
”Magnus Hagevi är statsvetare med koll på forskning om religiösa samfunds utbredning i världen. Han har funnit att en kyrka växer om den anses relevant i religiösa frågor, när den står för sitt budskap och är tydlig. På platser där kyrkan svävar på målet och möter varje uppriktig fråga med en motfråga lämnar medlemmarna och få nya ansluter.”
Det påminner mig om Jesu ord i Bergspredikan: ”Finns det någon bland er som ger sin son en sten när han ber om bröd.” Vi går till Kyrkan för att få andlig näring. Utan näring inget liv.
Frågor anses inom akademin vara fruktbara i den mån de leder framåt i forskningen, dvs ger svar som gärna får ge upphov till nya frågor. Utan svar inom vetenskapen skulle vi ännu leva på en platt jord. Utan svar inom humaniora skulle vi sakna begrepp för mänskliga rättigheter.
En gud som saknar svar på de mest grundläggande existentiella frågorna saknar relevans.
Samuel.
Samuel,
problemet med ditt resonemang är att det i kyrkorna inte är Gud som svarar på de mest grundläggande existentiella frågorna utan de som anser sig vara Guds uttolkare.
Gert
Gert.
Gud uppenbarar sig i naturen och samvetet, men också genom den bibliska uppenbarelsen. Ett villkor för att kunna tillgodogöra sig innehållet i dessa källor är att människor läser och uttolkar budskapet.
Även du är en ”Guds uttolkare” genom att exv ha mycket bestämda åsikter – som jag helt och hållet delar – om vad Kyrkan borde stå för i sociala och politiska frågor. Etiken är ju en direkt följd av vår teologi.
Samuel.
Jag tror att det är viktigt att noga analysera påståenden som:
”en kyrka växer om den anses relevant i religiösa frågor, när den står för sitt budskap och är tydlig. På platser där kyrkan svävar på målet och möter varje uppriktig fråga med en motfråga lämnar medlemmarna och få nya ansluter. ”
Menar Maria Ludvigsson och Magnus Hagevi att det inte spelar någon roll vilket budskapet är bara det är lättfattligt? Alltså kristen tro som quick fix när det gäller svåra existentiella frågor. Det är uppenbarligen lockande för många, men jag tror personligen att det är fel väg att gå. Det vi inte kan bevisa och alltså inte vet, kan och bör vi inte ge tvärsäkra svar på.
Man behöver också vara uppmärksam på vilka ord som används, som Gert påpekar betyder t.ex. mer Gud för konservativa kristna ofta en auktoritär kyrka. Är det någon som vet om det finns någon forskning på just språkbruket i kyrkan? Om inte hoppas jag att någon intresserar sig för det.
Anneli
Grundfrågan i ledaren är vad kyrkovalet handlar om. Min bild är att det har ungefär samma roll som ett årsmöte i en vanlig ideell förening (kyrkan och dess församlingar är ju också ideella föreningar eftersom ett registrerat trossamfund är ett specialfall av en ideell förening). Verksamhetsberättelsen och bokslutet skall granskas, det skall väljas styrelse,
revisorer och andra funktionärer. Man kan möjligen justera stadgarna eller göra större ändringar i verksamheten men det sker inte så ofta.
Hur skulle man tillsätta funktionärer om man inte hade val? Man skulle kanske kunna göra som andra föreningar och bjuda in till ett årsmöte men det vore bökigt i en församling med 30000 medlemmar även om bara 10% röstar… Om man jämför med valdeltagandet i andra föreningar med många medlemmar, exempelvis fackföreningar, Kooperativa förbundet och
Friskis&Svettis, tror jag 10% valdeltagande är ganska högt.
Jag tror att det är viktigt med val, åtminstone på församlingsnivå. Hur skall man få frivilliga att arbeta i en församling om inte de utses av församlingsborna? Jämför med exempelvis en scoutförening. Däremot delar jag din tveksamhet vad gäller riksnivån. Det är befängt att låta lekmän rösta om lärofrågor såsom jungfrufödsel.
Jag inser att många gärna vill rösta om trosfrågor (vigning av samkönade par exempelvis) men jag tycker att andra frågor hör mer hemma på riksnivån:
* Skall kyrkan fortsätta med begravningsverksamheten för alla medborgare på uppdrag av staten?
* Hur skall man finansiera underhåll av alla gamla kyrkor? Ersättningen från staten räcker inte långt. Skall man överlämna vissa kyrkor till staten och hyra tillbaka dem?
* Hur skall kostnaderna fördelas mellan land och stad?
* Hur mycket självstyre skall församlingarna ha?
* Skall det vara direkt eller indirekt val till riksnivån?
I dessa frågor ser man tydligare skillnader mellan nomineringsgrupperna.
Trenden de senaste åren är att riksdagspartierna engagerar sig allt mindre i kyrkopolitiken och att de fristående nomineringsgrupperna inom kyrkan blir fler och växer. Detta ser jag som en sund utveckling. Dock kommer det att fortsätta att förrättas val inom kyrkan.
Sedan är en stor del av prästernas uppdrag att tolka bibelns ord utifrån dagens perspektiv. Hur tänker jag som kristen på min inverkan på miljön och samhället? Bör jag hjälpa människor som har det sämre än jag? Detta är relevanta frågor för en kristen och kan även påverka hur jag ser på riksdagspolitik rörande miljöfrågor, socialförsäkringar och bistånd.
M