Vänner,
Helmut Schüller, initiativtagare till det från början österrikiska kyrkoherdeinitiativet, skall som bekant föreläsa i USA. Ärkebiskopen av Philadelphia försöker stoppa Schüller genom att förbjuda honom att tala i lokaler som tillhör stiftet. Lyckligtvis ser det ut att misslyckas:
Lokaler som tillhör stiftet tillhör stiftet – alltså inte biskopen. Tänk att den insikten liksom respekten för ett fritt samtal om kyrkans problem sitter så hårt i kläm. Tror ärkebiskopen av Philadelphia och andra lika förbudssugna biskopar verkligen att de kan styra kyrkan genom att förbjuda information och samtal?
Vänner, vad tror ni ligger bakom det märkliga att samma kyrkliga ledare som talar sig varma för demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet utanför kyrkan bekämpar samma värden i kyrkan?
Gert Gelotte
Gert
Du ställer samma fråga jag ställde mig när jag läste om Ulf Jonssons framträdande i Almedalen där han tycks ha lyckats med intrycket att vara TOLERANSENS förespråkare nr 1 i Sverige.
Säg ordet tolerans när det gäller UTOMKATOLSKA sammanhang till Ulf Jonsson och det är som att trycka på en knapp. Det rinner Habermasföreläsningar ur Ulf Jonsson som då citeras vitt och brett till och med i sekulära sammanhang.
Men när det gäller toleransbegreppet inomkatolskt ger Ulf Jonsson intryck av att vara dövstum….
”Vad som ligger bakom det märkliga att samma kyrkliga ledare som talar sig varma för demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet utanför kyrkan bekämpar samma värden i kyrkan?”
Faktum är att det råder diametralt olika ideal i den civila världen (i västdemokratier) och i den Vatikanska världen.
Min gissning är att katolska ledare och företrädare vill ligga bra till på båda ställen …….
Ett undantag är just tex Helmut Schüller och Hans Küng och inte att förglömma alla intressanta och modiga kvinnliga katolska företrädare som allt oftare dyker upp i den katolska horisonten och inte bryr sig om vad Vatikanmännen tycker eller hur de kommer att reagera …….
Vatikanen sätter en ära i att inte ens vilja försöka vara demokratisk utan där kontroll och centralstryrning och värnandet om en absolut monarki delas med Brunei , Förenade Arabemiraten , Oman, Quatar , Saudarabien och Swaziland.
Tror du biskop Anders – som är så mån om samvetets överhöghet – skulle ”upplåta / låna ut” Sankt Eriks kyrka om det osannolika skulle hända att Helmut Schüller skulle komma till Stockholm ?
// Irène
Gert, Iréne och alla,
Jag tror att man i det här och liknande fall kan lämna den specifika händelsen åt sidan om man vill förstå vad som ligger bakom den. Det här är jag övertygad om handlar om psykologi.
Visst är det som Iréne påpekar en järnridå mellan hur en del personer ser på öppenhet och frihet inom respektive utanför Katolska kyrkan.
Det som gång på gång händer är att katolska präster, biskopar och förstås ett och annat lekfolk förväntar sig total tolerans från omgivningen oavsett hur de uttrycker sig eller vilket budskapet är.
I de här katolikernas ögon är det lika självklart att de själva ska kunna kritisera omvärlden och faktiskt försöka tvinga andra människor att anpassa sig efter deras åsikter. Jag har skrivit en blogg som till stor del handlar om just detta. http://katolskareformvanner.blogspot.se/2013/07/religionsfrihet-frihet-att-folja-sin.html
Frågan är vad som är drivkraften? I vissa fall tror jag att det helt enkelt handlar om lusten att bestämma och ha makt. Då tror jag också att personen ifråga kan vara helt medveten om inkonsekvenserna i sitt agerande, men givetvis försöka dölja den egentliga avsikten med ord som den ”rätta tron” och försvar av ”sanningen”.
I andra fall är det personer som anser sig ha rätt, kombinerat (obs! det tror jag är viktigt) med en oförmåga att förstå och acceptera att andra tycker annorlunda.
Oavsett vilket av alternativen det rör sig om, (kanske finns det fler förklaringar) bör det bästa sättet att tackla vad det nu är, vara att utgå från det man tror är drivkraften bakom och låta sitt eget agerande utgå från det.
I det här fallet kommer man en bra bit bara med att påpeka att de amerikanska biskoparna talar mycket om religionsfrihet, men att det bara är de själva som ska komma i åtnjutande av den, inte den som inte delar deras åsikter.
Anneli
Vänner,
det är den andres frihet som avgör om det finns frihet.
Gert