Vänner,
under rubriken Katolicism och den nya ateismen har professor Richard R Gaillardetz vid universitetet i Toledo skrivit en mycket intressant artikel i de amerikanska jesuiternas tidskrift America.
Gaillardetz fokuserar på tre problem inom dagens katolska tro.
Naiv tro: Ibland kan man få intrycket att katoliker tror på en Gud som mest liknar en välvillig Zeus.
Katolsk anspråk på sanning: Ibland används katolsk dogmatik som trons motsvarighet till kemins periodiska system.
Kyrkligt ledarskap: Många ser kyrkliga ledare som förefaller mer hemma vid ett kungligt hov.
Tre superkorta smakbitar. Naturligtvis bör artikeln läsas i sin helhet. Klicka på länken nedan så når du den.
http://www.americamagazine.org/content/article.cfm?article_id=10798
Gert Gelotte
Fantastisk artikel!
Min infallsvinkel: ett kungligt hov består av en kung och en drottning…eller hur?
I många församlingar uppstår små kungadömen. Inuti församlingar uppstår det tillika kungadömen med ett hovfolk som kan liksom under Katarina av Medicis tid i Frankrike dra ut i krig för att försvara sin maktställning. Och när ställningar för dessa regionala kungar eller drottningar blir stärkta eller hovfolket besatta för att bibehålla sin ställning spelar påvar eller biskopar en obetydlig roll. Detta kan vi studerar genom hela mänsklighetens historia och det är förmätet att tro att religiösa samfund inte står under samma dynamik/tragik. Det har menar jag inte med tro att göra utan är ett uttryck för den omedvetna flockens behov av bekräftelse och i värsta fall psykologiska överlevnad.
Kvinnor spelar här inte en obetydlig roll inom kyrkan. I katolska kyrkan finns det kvinnor som gör allt för sin favoritpräst och tillsammans bildar de hov och tillfredsställer därmed folkets behov av en Diana och Charles. Förebilder.
Alltså glöm inte folkens behov av ett kungligt hov med en fader och en modersgestalt.
Knutby är ett fasans exempel. Den märkliga kristna sekten i USA med tonårsfruar i ett prästeligt harem …ett annat. Vi ska inte tro att vi inom Katolska kyrkan är befriade från mänskliga påfund!
Vissa katolska präster faller ifrån och gifter sig. Ofta utmärkta präster. Om kvinnor får bli präster och präster får vara kvar som präster men gifta sig med sin trogna kamrat och älskade kvinna så får ateister och kritiker typ sådana som jag själv mindre saker att igenkänna som en trons pseudoverksamhet.
Detta är lika mycket en sak för kvinnor att bli medvetna om eftersom det gäller att kvinnor ska få en rättmätig plats i kyrkan. Hovfolket består av strikta mönster och rollbesättningar som hindrar demokratiska processer och förfaranden.
Själv skulle jag tycka det vara urskönt att bli av med ett hyckleri som jag skönjat nu i många katolska församlingar här i Sverige men även i Frankrike. Låt prästena få gifta sig med sina älskade jordiska marior… att vi må skapa en plats av äkthet för kärleken. Det är gott för dem. Och så för oss, deras syskon.
Ja, det är verkligen en fantastisk artikel. Tanketung och balanserad i sitt sätt att söka begripliggöra vad som för ”ateister”, andra troende och katoliker ofta blir stötostenar i katolicismen, sorterat under styckena Naiv tro, Katolska sanningsanspråk och Kyrkans ledarskap. Varje stycke blir fullt av starka exempel där jag tycker en stark och varm tro genomsyrar skribenten. Det finns så många exempel med pro et contra, gläds sjäva.
Jag väljer här bara ett om balansgången mellan trons dogmatiska språk och Guds mysterium:
”Insofar as they remain human statements, subject to the limits of language and history, dogmatic pronouncements, although not erroneous, are always subject to reformulation. No human statement, however much its formulation may be assisted by the Spirit and protected from essential error, can capture the holy mystery of God. Religious authority figures should resist presenting dogma as if it brought all theological reflection to a close.
Vänner,
Ja, artikeln sätter fingret på i stort sett varje öm punkt. Själv fäster jag mig vid författarens påpekande att även ”ofelbarheten” är underkastad språkets begränsningar.
Självklart, kan man tycka.
Varför är en sådan artikel näst intill otänkbar i det katolska Sverige? Det saknas inte intellektuell kapacitet. Vad beror självcensuren på?
Gert Gelotte
Pour remettre debout, comme Jésus l’a fait, tous ceux que l’Eglise a remis à genoux depuis.
Pour émanciper ceux qu’elle a infantihsés.
Pour redonner toute leur place à ceux qu’elle a exclus.
Pour accueillir tous les amoureux, quelles que soient leurs façons de vivre et d’aimer.
Tio år’s jubileum av Nous sommes aussi Eglise… här går att läsa bla dessa utdrag som jag nu fritt översätter.
”Att såsom Jesus gjorde lyfta upp de som kyrkan tvingat på knä”
”Att skapa jämlikhet för dem som kyrkan förbarnsligat!
”Att återskapa en plats för dem som kyrkan uteslutit”
”Att stödja de älskande att leva såsom de önskar leva och älska”
Dessutom blev jag mycket överraskad när jag såg den uppsjö av förnyelsegrupper som Nous Sommes aussi Eglise hänvisar till… i Frankrike. Oj, vad spännande. Lilla Sverige är en ankdamm!
Ja det katolska Sverige är i sanning en pytteliten ankdamm där varje tendens till avvikelse från det gängse kvackandet skapar oro i dammen och därför genast uppmärksammas av någon ledaranka som dyker på ”avvikaren” och hackar på den till de övriga ankornas stora belåtenhet. Den stereotypa ankkören tål inga avvikelser.
Det som dock oroar mig mest är polariseringen i Sverige och annorstädes som blir allt tydligare och tydligare mellan fundamentalister – bokstavstroende- inom olika samfund och kyrkor och ”ateister” och ”liberala” kristna som buntas ihop som ”de andra” och som i Stockholm nu ska få en påminnelse om Jesus. Imorgon 3 maj hålls en Jesusmanifestation som beräknas dra 20-25000 deltagare. Jag som kristen och katolik kan inte tänka mig att delta. Det känns sorgligt men sant. Hur har det kunnat bli så här? Det finns inhemska frireligiösa ”påvar” dvs konservativa trosföreträdare som också är ”ofelbara” och som ska tala om ”etik och moral” och indirekt mana ”Fundamentalister i alla länder förenen er”. Är man för att homosexuella ska ha likaberättigande tror man till exempel inte på Jesus tycks vara en av Jesusmanifestationens outtalade budskap.
Biskop Anders är bortrest men skulle annars ha deltagit om jag förstått saken rätt.
Medverkar gör dock olika katolska invandrargrupper och andra konservativa katoliker och ortodoxa.
Som sagt klyftorna ökar ………
// Irène
Ja, osvuret är bäst, som Farmor ofta sade. I dag visar det sig på det manifesta planet hur Jesusmanifestationen – http://www.jesusdemonstrationen.se – utfaller. På hemsidan står just nu att den startar om 3.43.13 timmar, dvs kl 12 på olika torg & gårdar i Stockholm, för att sedan samlas kl 15 i Kungsträdgården. På startsidan står också om lite om Varför och Vad, där finns länk till den 24-sidiga bilagan för tidningen Dagen, som beskriver initiativtagarnas tankar och planer. Jag har läst en mångfaldens berättigade röster som uttrycker tveksamhet mot att ”den 3 maj blir en revansch för kristen tro”, huruvida just revansch är ett rätt kristet ord att bruka vid en manifestation av tro. En annan röst har sagt att det vore mer talande om vi kristna denna dag gjorde extra konkreta handlingar av stöd och hjälp i stället för att gå ut i ord och sång. Angånende just orden har det sagts mig att just för att undvika pläderingar mot något, så skall plakatord endast få vara bibielcitat, inte uttalanden för eller emot kvinnor, familjer, aborter, homosexuella, ateister etc.. På Östermalmstorg skall bl a en känd och aktad person från Täby katolska församling tala, Lillemor Hallin, som i trettio år varit aktiv i en karismatisk och helande kristen grupp. Av frukterna får vi se…. Och självklart får även katolskt kristna röster spegla en mångfald åsikter, även om jag alltid haft svårt för att respektera den ”framgångsteologi” som en del kristna kyrkor/samfund förkunnat. Det sägs att de numera tagit avstånd från rent ut sagt sådan smörja, men jag har inte kunnat finna belägg för det. Och att det finns kristna människor som menar att ett hävdande av homogiftemål skulle vara liktydigt ett nedvärderande av ett sakramentalt äktenskap, det har jag minst lika svårt att förstå. I den värld som försöker hävda pluralism, tanke- och trosfrihet, samt inte minst samvetsfrihet, så skall många bullar bakas, även när de är olika till form och innehåll. Även stolliga bullar som bokstavstro, antidarwinism mm mm.
Lycka till idag för Jesusmanifestationen! Jag skall med nöje deltaga från kl 12 på Östermalmstorg. Hoppas vi kommer många!
Krister