Gert
Jag gillar din krönika i GP 11 mars ”Riktiga och andra troende” där du skriver
”Varför får de människor som exponeras flitigt i media, till följd av sina osköna åsikter, vara de ”riktiga kristna”? Och vad gör det då mig och många andra till? Bleka lightversioner? Frågan ställs av teologistudenten och prästkandidaten Are Kaspersen i en krönika i webbtidningen Dagens Seglora. Jag känner igen problemet och frågan är också min. Varför tilldelas de mest konservativt religiösa, utan närmare eftertanke, tolkningsföreträdet till vad som är äkta kristen tro eller för den delen äkta muslimsk tro? Det slår nästan aldrig fel.”
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1390578-gert-gelotte-riktiga-och-andra-troende
Problemet du tar upp aktualieras ständigt.
Senast idag på Brännpunkt i SvD där jesuitpater, professor i religionsfilosofi Ulf Jonsson under rubrik ”Nye påvens uppgift blir omänskligt svår ” skriver
”Oavsett vem man önskar som påve får man inte glömma att påven i första hand är andligt överhuvud för världens 1,2 miljarder katoliker.”
”det som katolikerna själva tycker är viktigast med påven; att han ska vara en andlig ledare som kan inspirera och vägleda människor till en levande kristen tro.”
”Han varken kan eller bör anpassa kyrkan till synsätt som är oförenliga med traditionell kristen tro.”
Gång på gång uttalar sig personer om ”traditionell kristen tro” alt ”klassisk kristen tro” utan att för sin publik tala om hur de definierar det som de har så bestämd uppfattning om.
Och hur rimmar ”levande kristen tro” med ”traditionell kristen tro” ?
” Vara kristen” går det att komparera ? Det är frågor jag grunnar på.
Kan man vara mer eller mindre kristen ? Det framkommer inte av Ulf Jonssons artikel men det vore oerhört spännande att få reda på.
Vidare skriver Ulf Jonsson
”Även den nye påven kommer att försvara katolska uppfattningar.”
Samma problem. Hur definieras ”katolska uppfattningar ” idag 2013 ?
Inte heller på det ger Ulf Jonsson något svar.
Men varför göra livet svårt för sig när man kan kan göra det lätt ?
// Irène
Irène,
jag ser formuleringar som ”traditionell kristen tro” eller ”klassisk kristen tro” som försök att upphöja den egna uppfattningen till något slags generell nivå utan att behöva bekymra sig om någon bevisföring.
Av jesuiter borde vi kunna förvänta oss betydligt mer, inte minst respekt för frågans komplexitet. Vad är kristen tro under den heliga bråten och bortom kulturella uttryckssätt? Vi behöver ett trons språk, eller flera, men vad är inte beroende av det språk vi använder?
När diskriminering av kvinnor, förtryck av homosexuella med mera görs till trosmarkörer, vad är det då vi markerar?
Gert
Iréne Nordgren,
nu hade Du nog för bråttom med att kritisera den påstådda exponeringen av kristna i medierna (vars teologiska inriktning Du inte gillar). Ty vem ”exponeras” i exempelvis debattprogram i TV och radio om inte reformkatoliken Gert Gelotte? Jag vet inte hur många gånger som jag har sett och hört honom där genom åren och hur han presenterats som just katolik, fast han alltså inte är representativ för kyrkans offciella linje. Därför är det en smula ironiskt, att han – just han med ovanstående instämmande av Dig – har slagit fast de aktuella slutsatserna i G-P-krönikan, som jag läst.
Och – om vi talar om min kyrka, Svenska kyrkan – vem plockas fram på samma sätt i etermedierna om inte ovannämnda Dagens Segloras avgående chef, Helle Klein, som i sina åsikter är långt ifrån den av Din (och Gert) kriitiserade klassiskt kristna tron? I TV:s morgon- och kvällssoffor och i andra mediala kanaler dyker hon upp jämt och ständigt.
Så, bästa kritiker Iréne, se denna för Dig ljusa verklighet i ögonen och gläd Dig i stället åt att medietingens ordning står på Din sida. Alla vi andra har mer dämpade mungipor åt denna obalans.
Bengt Olof Dike
Som icke-katolik ska du nog tagga ned en smula.
Svensk-katolska kyrkan är tyvärr ännu inte representativ för den mångfald av katolska uppfattningar om tingens ordning som finns på kontinenten och i andra delar av min universella kyrka.
Om Gert Gelotte sticker dig i dina svensk-lutherska ögon så ber jag dig därför att införskaffa katolsk- kontinentala LÄSGLASÖGON för bättre läsförståelse.
Dessa läsglasögon går också utmärkt att använda när du ska börja läsa
National C A T H O L I C Reporter som jag trodde vi hade kommit överens om på Dagens Seglora där du verkade så kunskapstörstig på katolska kyrkan och därför av Gert Gelotte fick en mängd nyttig information om reformönskemål uttryckta i kalla siffror.
Nu ser jag att du inte hörsammat mina goda råd.
Bollen ligger hos dig om du vill läsa på och bli mer insatt eller bara idissla samma saker för idisslandets skull.
Shalom
// Irène
Iréne Nordgren,
Varför går Du plötsligt vid sidan om det som meningsutbytet gällde: representativiteten för dem som av medierna ombeds att kommentera kyrkofrågor? Du – och Gert – är missnöjda med att andra hänvisar till bland annat klassisk kristendom och kristna traditioner och inte definierar vad ni anser vara det viktigaste. Och att de dominerar i medierna. Jag visade att Gert själv och Helle Klein om några är mediala följetongsfigurer, om uttrycket tillåts, varpå Du nu tar upp helt andra frågor och gärna ser mig som elev i reformkatolicism.
Och, snälla Iréne, Gerts teologiska åsikter sticker mig inte alls i ögonen, som Du offensivt vill göra gällande. Han har ju sin fulla rätt att hysa vilka åsikter han vill. Men då Du och han surmulet antyder att medierna låter i huvudsak andra företrädare komma till tals, var det nödvändigt att korrigera felaktigheten. Enkelt, eller hur, mrs Watson?
För övrigt lyssnade jag i dagens morgoneko till Anders Arborelius eleganta svarskommentar på reporterns fråga, om det inte är dags att modernisera katolska kyrkans åsikt rörande samkönade relationer och aborter:
-Jag vet inte om det är så modernt med aborter, löd svaret, som direkt avväpnade radioreportern.
Nå, Iréne, är det modernt med aborter?
Bengt Olof Dike,
det är varken modern eller omodernt med aborter, bara tidlöst tragiskt.
Abort är en nödlösning när två skyddsvärda individers, kvinnans och det ofödda barnets, intressen kommer i konflikt med varandra.
När detta inträffar är det bra om det finns tillgång till legala och säkra aborter i stället för illegala och livsfarliga aborter.
Man kan önska sig en värld utan aborter, men vi vet att den inte finns. Då återstår oss att ta ansvar för den värld vi lever i och minimera skadan.
Gert
Bengt Olof Dike
”Nå, Iréne, är det modernt med aborter?”
När det gäller aborter lider katolska företrädare inklusive den nye påven Franciskus
av vad som inom psykiatri brukar klassificeras som primitiva försvarsmekanismer dvs försvarsmekanismer som är adekvata i småbarnsåldern utifrån att det som inte syns det finns inte.
Kriminaliseras aborter syns de inte i statistiken och stör därför inte imagen av en kyrka som värnar livet och förbjuder aborter.
Problemet är att aborter inte går att utrota genom förbud. Utan aborter sker ändå.
Ta det katolska Polen tex. 300 legala aborter och 150.000 illegala.
Jag tycker du ska kontakta biskop Anders och be honom kommentera detta faktum. Det har jag aldrig hört honom göra nämligen. Och passa på att också fråga om det finns något land förutom UTOPIA som han vill framhålla i abortsammanhang.
http://www.dagen.se/opinion/debatt/samvetsfrihet-for-alla/
// Irène
Iréne Nordgren,
det ligger väl närmare till hands att Du, som tillhörande hans kyrka, kontaktar biskopen i frågan och försöker i frågan påverka honom i Din riktning. Min kvalificerade gissning är att Du inte har någon framgång.
Iréne Nordgren,
Jag tycker att det främst är Du, som medlem i hans kyrka, bör försöka påverka Dion biskop.
En kvalificerad gissning är dock att Du har små möjligheter att lyckas i denna påverkan.
Bengt Olof Dike
”En kvalificerad gissning är dock att Du har små möjligheter att lyckas i denna påverkan.”
För en gångs skull är vi helt överens.
Och det är just det som är problemet. Att vanliga gräsrotskatoliker känner hur fullkomligt meningslöst det är att ödsla tid på att ha dialog med sin lokala biskop om kyrkans ÖVERGRIPANDE frågor som rör tro och moral.
Biskopar väljs utifrån sin inställning till underförstått ”traditionell kristendom” i betydelsen kvinnor, homosexuella och abortfrågor.
Redan där borde du förstå att loppet är kört från allra första början för vidare dialog om just dessa frågor.
Jag bara tänkte att du själv kanske skulle vara intresserad av och nyfiken på hur en katolsk biskop kan tro att det går att förbjuda abort när kalla siffror och verkligheten talar sitt eget språk.
Men jag inser att det enda du är intresserad av är att kritisera kritikerna av en kyrka du inte ens själv tillhör.
// Irène