Vilken kyrka har arvsrätt till Birgittas kyrka?

Vänner,

häromdagen fick jag ett mail från en vän som tog upp en mycket viktig ekumenisk fråga. Han skrev om ett besök i Vadstena:

”Inne i Blåkyrkan har man satt upp ett anslag om hur åtminstone delar av Sv. K. ser på sig själva, nämligen att de är med i samma kyrka i dag som under medeltiden, alltså som om reformationen inte hade funnits, inga kloster stängts osv.
För mig verkar det vara fråga om en kvalificerad historieförfalskning – jag har för mig att jag läst i Svensk Kyrkohistoria del 3, att för samtiden i Europa var brytningen definitiv. Hur ser Du på saken?”

Det är ingen lätt fråga att svara på. Men jag skickade några reflektioner med vändande post och passar på att utvidga dessa här.

Om Svenska kyrkan är densamma nu som då är en definitionsfråga. Kontinuiteten finns där. Stiften, församlingarna och medlemmarna blev ju kvar. På så vis lever den medeltida kyrkan i Sverige vidare i Svenska kyrkan.

Den kontinuiteten saknar vårt katolska stift. I Sverige finns inte, som i England, familjer med en obruten katolsk släkthistoria.

Reformationens kontinuitetsbrott gällde en del teologiska ståndpunkter samt lydnadsförhållandet till Rom. Kungen och staten kom ironiskt nog att få en långt större makt över Svenska kyrkan än vad påven och Rom haft över den medeltida kyrkan i Sverige. Men hur avgörande är teologiska ståndpunkter och vem som bestämmer?

Länge var teologi och auktoritet med självklarhet avgörande. Alla var övertygade om att det gick att definiera vem Gud är samt att i detalj bestämma vad som är Guds vilja. Protestanterna hänvisade till bibeln, katolikerna till trostraditionen, påvens uppdrag och den helige ande. I dag är båda dessa ståndpunkter föråldrade. De flesta katoliker inser att bibeln är den viktigaste normerande källan till vår tro. Flertalet protestanter inser att bibeln måste tolkas i en trostradition.

Den moderna språkforskningen (hermeneutiken) lär oss därtill att sanning är ett mycket problematiskt begrepp. Vi har alla språkets symbolvärld och förförståelsens problematik mellan oss och sanningen. All sanning är därför någons sanning. Därför citerar jag med förkärlek den danske atomfysikern Niels Bohr:

”Motsatsen till en sann utsaga är en falsk utsaga. Men motsatsen till en djup sanning kan vara en annan djup sanning.”

Man kan se delar av protestantisk respektive katolsk teologi som varandras motsatser. Men man kan också välja att se dem som olika sätt att nalkas mysteriet – som olika djupa sanningar.

Jag menar att det senare är mest riktigt. Av det följer att jag ser kyrkan som en trosgemenskap och inte  som en åsiktsgemenskap.

Men åter till frågan och mitt försök att svara:

Vad gäller kontinuiteten med den medeltida kyrkan i Sverige anser jag att både katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har kontinuitet – fast på olika, kompletterande sätt.

Teologiskt och organisatoriskt är dagens svenska kyrka inte densamma som medeltidens katolska kyrka i Sverige. Men dagens katolska kyrka i Sverige är inte heller densamma som medeltidens katolska kyrka i Sverige. Till exempel hade påven väsentligt mindre makt i den medeltida kyrkan. Församlingarna och stiften hade betydligt större självständighet.

Dessutom måste man väga in att dagens svenska kyrka inte är densamma som reformationens och den lutherska ortodoxins svenska kyrka. Dagens katolska kyrka är inte heller identisk med motreformationens kyrka. Kyrkorna förändras hela tiden. Dagens skillnader är inte gårdagens skillnader och gårdagens skillnader har i stort sett blivit obsoleta.

Från Rom sägs det att de teologiska skillnaderna inte längre är huvudsaken. I stället är det synen på kvinnor som präster, homosexuella och aborter som blivit kyrkoskiljande. Vilket skulle göra många miljoner katoliker till icke katoliker!

Jag anser att kyrkosplittringen lever vidare därför att de som formellt bestämmer över den vill ha den och vid behov finner nya skäl för den. Själv vill jag inte ha splittringen och väljer därför att strunta i den. Jag är katolik men trivs utmärkt även i andra kyrkor. Inte minst i Svenska kyrkan.

Gert Gelotte