Läser idag i the Tablet att ”en grupp prominenta katoliker” offentligt har givit sitt stöd åt regeringsförslaget att införa samkönat äktenskap i England.
I ett brev till The Times skriver 27 personer varav majoriteten är teologer och präster att det är
HÖR OCH HÄPNA
”perfectly proper for Catholics using their fully informed consciences” to support the Government’s plan to introduce same-sex civil marriage, despite the opposition of the Catholic Bishops’ Conference of England and Wales.”
Den katolska gruppen – med bla Fr James Alison, prof Tina Beattie, prof em Mary Grey, Fr Kevin Kelly, och prof Gerard Loughlin citerar framlidne kardinal Basil Hume OSB som 1997 skriver
”love between two persons, whether of the same sex, or of a different sex is to be treasured and respected”, and that these relationships ”be afforded social recognition according to social justice principles.”
http://www.thetablet.co.uk/latest-news/4459
// Irène
PS Jag noterar särskilt formuleringen att gruppen stöder regeringens förslag ”trots opposition från katolska biskopskonferensen i England och Wales. ”
Otänkbart i Stockholms katolska Stift att några katolska präster eller några katolska teologiprofessorer offentligt skulle plädera för något – what so ever – som går stick i stäv med Stiftets biskop eller Nordiska biskopskonferensen.
När Katolsk Vision presenterade sitt Manifest på internet – och biskopen höjde sitt varnande finger – var det inte en enda katolsk kotte till präst eller teolog som gav sitt stöd.
Här i Stiftet hukar alla katolska företrädare och tassar fram på sina filttofflor så att de inte stör TYSTNADEN som råder.
Läs om dessa katoliker i England
Fr James Alison, http://en.wikipedia.org/wiki/James_Alison
prof Tina Beattie, http://en.wikipedia.org/wiki/Tina_Beattie
prof em Mary Grey, http://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Grey_%28theologian%29
Fr Kevin Kelly,http://en.wikipedia.org/wiki/Kevin_T._Kelly
prof Gerard Loughlin http://en.wikipedia.org/wiki/Gerard_Loughlin
Irène,
kanske tycker de allra flesta som biskopen.
Gert
Gert
Ja jag vet.
Men inte alla. När inga vittnen finns har jag träffat på en och annan kaxig katolsk präst också i vårt stift. Men varför göra livet svårt för sig när man kan göra det lätt – genom att sköta sitt och inget mer.
Att dessutom lekmännen i vårt stift är extremt auktoritetsbundna bidrar till att vår herde rätt lätt kan hålla sina får tätt intill sig.
// Irène
Irène,
jag känner också till några som gillar oss lite i det tysta. Gillar de oss offentligt riskerar de att bli av med jobbet och försörjningen. Har man ingen utbildning och ingen kunskap som är efterfrågad utanför kyrkan står mycket på spel.
Men, vem vet, kanske kan kyrkoherdeuppropet i Österrike inspirera. Är man bara tillräckligt många är makten maktlös.
Gert
Då är valet för dessa som stödjer i det tysta att antingen leva med en skamkänsla eller välja att bli lokalvårdare eller personlig assistent… hellre än att leva med skammen av feghet som kristen.
Dessutom lever vi i Sverige där man kan både få bidrag som arbetslös o bostadslös och dessutom finns socialbidrag.
Går man i Jesu efterföljd så gör man. Bekvämligheten som präst eller ordensbroder är uppenbar men definitivt inte självklar … som kristen.
Agneta (stenhård i denna sak)
Iréne, Gert och Agneta,
Vi är få katoliker i Sverige och det kan ju vara en förklaring till att kyrkan har en sådan brist på mångfald just här. Det blir lätt att man håller med den som ropar högst, allt annat kräver ju som ni konstaterat mer mod och civilkurage. Det är i alla fall en förklaring jag har hört.
Sedan undrar jag om inte Katolska kyrkan lider av den olyckliga kombinationen av en mängd regler som är mer eller mindre orimliga och svenskarnas vana att följa lagar och förordningar? Som här är tänkta att fungera praktiskt inte som höga orealistiska ideal.
I andra länder uppfattar jag det som att katolikerna mer rycker på axlarna åt sådant i kyrkans lära som för länge sedan passerat bäst före datum.
Alternativt säger ifrån som de tyskspråkiga och brittiska prästerna, systrarna och lekfolket gör.
Anneli
Vänner,
en annan förklaring kan vara att katolska kyrkan i Sverige grovt sett består av två grupper.
1. Konvertiter som flytt från Svenska kyrkan för att få raka besked och en orubbligt fast punkt i livet.
2. Invandrare för vilka kyrkan är allt som blivit kvar av hemlandet. De vill att kyrkan skall vara som de minns den.
Gert
Gert
Ser att du beskrivit sanningen i ett nötskal.
I lite utvidgad form beskev Werner Jeanrond på sin tid (9 år sedan) läget i the Tablet – i sin numera berömda artikel om katolska kyrkan i Sverige (Sweden?s seedling Church) som fortfarande står sig, förutom att stiftet nu bara har en biskop.
Här en snabbsammanfattning
1 Biskop Anders klerikala inställning till kyrkligt liv. Ingen betvivlar biskop Anders hängivenhet till kyrkan
2 Invandrare och flyktingar från oerhört många olika länder som tenderar att vara konservativa och som förväntar sig att kyrkan här ska ge trygghet och stabilitet efter erfarenheter av krig, terror och traumatiska upplevelser
3 Nationella grupperingar med mässa på folkspråk ger trygghet och tröst men främjar samtidigt en inskränkt syn på kyrkan som vore hennes primära uppgift att genom sakramenten tillhandahålla kulturellt och språkligt skydd för rotlösa människor.
4 Kritik från media av vad slag det vara månde tolkar biskop Anders som en attack mot katolska kyrkan. Ett exempel var medias kritik av Opus Dei.
5 Istället för att öppet välkomna det nya spännande intresset för religiösa frågor som tex berör jämställdhet mellan könen, kyrklig dialog och frågan om homosexualitet så möts frågorna av kyrkliga företrädare med redan färdiga svar och hänvisning till Vatikanen.
6 Katolskt Magsin som framförde kritisk syn istället för gängse applåder vållade ett ramaskri från konservativa krafter och krav på omorganisation vilket medförde att chefredaktören valde att avgå.
7 Prästbrist och brist på organiserat lekfolk.
8 Mycket olikartade uppfattningar om vad katolska kyrkans roll ska vara i Skandinaviens sekulära samhällen.
9 Katolska kyrkans i Sverige lider av centralism och klerikalism men har också världskyrkans rika variation.
10 Svensk katolicism skulle kunna bli en inspirerande modell för den katolska kyrkan.
http://www.thetablet.co.uk/article/2982
// Irène
Gert och Iréne,
När det gäller invandrade katoliker som vill att kyrkan ska vara som de minns den, så tror jag det kan vara idé att bjuda in representanter från deras hemländer, där kyrkan ofta utvecklats mycket. Jag har för mig att något sådant redan gjorts, men är inte säker.
Jag har också tänkt vidare på frågan på min egen blogg, utifrån teorin att det finns personlighetstyper som verkligen skulle behövas i kyrkan, men som knappast känner något behov av den som den är nu.
Sedan har jag försökt aktivera kommentarsmöjligheten på min blogg, men det verkar inte fungera trots att det ser ut som om allt som borde aktiveras är det, suck!
http://katolskareformvanner.blogspot.se/2012/08/varje-kyrkan-behover-en-morbror-tore.html
Anneli
Alla-h,
Jag tror att man inte ska undervärdera klasskillnader eller utbildningsskillnader i den svenska katolska kyrkan. Vi har förr talat om språket ”katolska” o Signum t.ex. är ingen lätt tidning för lågutbildade att förstå. De som sitter på viktiga stolar o innehar viktiga poster är ofta mkt högutbildade. Konvertiter är också för det mesta högutbildade. Vi som skriver på vår blogg är högutbildade.
Som ex. när det gäller frågor som preventivmedel så är det viktigt för fattiga kvinnor i fattiga länder o i vårt land är det inte speciellt aktuellt då den typ av fattigdom o underkastelse inte existerar. De som sitter på de viktiga katolska posterna behöver inte bry sig om dylika frågor.
Alltså de svenska konvertiterna är lite speciella även sett ur ett internationellt perspektiv. Dessutom är de ofta romantiserande konservativa.
Agneta