Stiftets hemsida 2010-04-25
”Som biskop tar jag på mig hela ansvaret för detta och är beredd att ta konsekvenserna av detta, när man nu skall göra en grundlig undersökning av hela denna tragiska historia”, skriver biskop Anders i ett uttalande med anledning av en en artikel i Dagens Nyheter idag.”
”Biskopens uttalande lyder i sin helhet:
I vårt stifts namn beklagar jag att vi inte har hanterat detta fall på ett riktigt sätt. Som biskop tar jag på mig hela ansvaret för detta och är beredd att ta konsekvenserna av detta, när man nu skall göra en grundlig undersökning av hela denna tragiska historia.
Svårigheten för mig är att jag har haft en själavårdande kontakt med modern till offret och därför inte själv kan uttala mig. Den utpekade förövaren har inte haft någon anställning i vårt stift sedan mitten av 90-talet.
Jag ber ännu en gång offret om förlåtelse för min försumlighet.
Stockholm 2010-04-25
+ Anders Arborelius ocd ”
http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/102/1/?item=art_art-s1/302&group=art_art_grp-s1/1
// Irène
PS Hur länge ska det ta tills alla utpekade biskopar och kardinaler kräver att påven OCKSÅ ”tar på sig hela ansvaret” ?
Irène,
Vad säger man om detta? Prästen har haft ett förhållande i 30 år och fortsatt vara präst och han har åtminstone ofredat döttrarna till den kvinna han varit tillsammans med.
Men ingen i Katolska kyrkans ledning har gjort något åt saken, mer än att rekommendera terapi med någon av stiftets terapeuter, vilket förstås var säkrast, en annan terapeut hade kanske anmält övergreppen.
Den förklaring biskop Anders skulle kunna ge är inte smickrande för Katolska kyrkans ledning, om man ser taktiskt på saken gör han rätt i att inte säga något. Men frågan är om kyrkans ledare ska vara taktiska?
/Anneli
Nu får det ta mig sjutsiken hända något – det är ju ett moras detta och inget som kan skyllas på något mediadrev. Reformera kyrkan från grunden nu och starta från toppen och nedåt.
Några reflektioner!
Jag träffade för första gånen b Anders för knappt en vecks se’n och det var en fröjd att se honom tillsammans med församlingsborna. Inget ”von oben” beteende. En sådan biskop skall vi ta vara på. Han är ju till för det allt kyrkfolket, inte betjänt åt någon av de mer ytterlighetspräglade grupperingarna i stiftet, varken traditionalister eller radikaler.
Det märks så väl när man tillhör en liten församling utanför storsta’n att vi är en mycket heterogen grupp. Och biskopen tillhör oss alla, inte bara de högljuddaste på vardera flanken.
Och en biskop som har stöd hos de allra flesta ”vanliga” av lekfolket i stiftet är en omätbar tillgång när såren skall läkas.
En sak till, jag blev tillfrågad av en pingstpastor i grannbyn om jag fått några reaktioner på pedofilhärvan, det har jag inte, Och han berättade att det var likadant för honom i samband med Knutby, ingen i hans by kopplade samman honom och hans församling med de händelserna.
Jörgen Thorhard
Jag är fullständigt övertygad om att många i församlingen kände till och att många präster kände till. Men sa inget.
Jag är också övertygad om att man skulle att försökt att sjukförklara flickorna och modern om de högljutt protesterat. Innan pedofilhärvor nystades upp.
Att folk sjukförklaras och då speciellt kvinnor det har jag hört många gånger.
Kanske även unga pojkar eller homosexuella kan få bära något signum.
En sjukförklaring eller varför inte kalla dem ”demonbesatta”i större bemärkelse än ”alla bär vi på demoner”. ??
En präst är ju specialiserad iom sin utbildning att peka ut personer som demonbesatta.
Inget gör folket så rädda som att det står en alldeles specifikt demonbesatt ibland dem.
Fiffigt uttänkt om man vill mörklägga. Och låta offret offras igen och igen.
Anneli, ja självklart är det säkrast att hänvisa offret till stiftets egen terapeut. Trodde du att det var så här illa med kyrkan innan du började skriva på KV? Det skulle vara roligt och höra. Jag har tänkt att fråga dig det länge.
Men som sagt vänner, här nere i Skåne är det en underbar Kristi Himmelsfärd.
Låt oss hoppas att nu när såret är öppnat att det bara väller och väller ut var. Allt måste ut för att kroppen ska läkas.
Vänner,
det är väl dags för en oberoende utredning under ledning av en erfaren domare. Den internutredning som nu sätts igång är nog en onödig omväg. Ingen kommer att lita på den i alla fall.
Gert Gelotte
Agneta,
Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att det var så här illa ställt med Katolska kyrkans ledning när jag började skriva på bloggen! Jag reagerade på det som hänt då, SSPX som var på väg att tas in i K.K., den brasilianska flickan som nekades abort och om det följts med all sannolikhet skulle ha dött m.m. Men inte anade jag då vad som väntade.
Hade du själv någon aning om vad som var på gång?
Det känns viktigt att just skilja på Katolska kyrkan som vi alla är en del av och som nu dras ner i smutsen och dess ledning som är orsaken till det.
Jag är benägen att hålla med Jörgen Thorgard, blir något bättre om biskop Anders tvingas avgå? Det är förskräckligt att han och biskop Hubertus innan honom med berått mod struntat i offren och ljugit.
Men vad säger att den som kommer efter är bättre? Hur många präster finns det som inte varit inblandade i mörkläggningen?
/Anneli
Det näst sorgligaste idag (efter nyheterna) var min församlings tystnad under såväl kyrkkaffe som församlingsmöte. Ingen verkade vilja tala om det som hänt – intresset för årsredovisningen var högre – och som alltid är det ju inte människors ondska, utan ”goda” människors tystnad som gör att man undrar över vad som hänt med vår Kyrka. Och vad hade Jesus sagt? Hans namn nämndes inte en enda gång under mötet…
Anneli,
ja jag visste hur det stod till innan jag fann KV. Det var en otrolig glädje när jag fann KV för jag hade känt mig som den ensammaste katoliken i världen. Sedan har jag blivit osams med Gert och Irene som du kanske märkt – många ggr – rosenrasande- och säkert de rosenrasande på mig… men det är faktiskt mer friskt än sjukt. Likaså att jag trots det skriver här om och om igen.
Det är mycket starka känslor vi bär på och förmedlar.
Vi kanske förmedlar 1500 år av frustrationer!
Inte undra på känslor.
Om man ser på andra katolska bloggar typ Bengts blogg eller Signum så är det inte mkt till heta känslor där. Det är inte svårt att förstå varför.
Detta som svar till dig också Julia Gill. Välkommen in här och kom ihåg att de flesta, även kända katoliker, gömmer sig bakom pseudonymer. Skriv gärna men var öppen om du blir orolig så kan vi hjälpa dig …vi som har vanan inne och känner igen språket hos de som använder sig av pseudonymer… så ock i denna tid när så många talar i media om det katolska gyckleriet/ hyckleriet. , Åter igen Julia… våga tala och fråga och skriva. Vi är många som går och funderar på om vi inte själva ska sluta upp att vara rädda för att tala om vad som vi upplevt. Priset för att väcka talan kan bara vara en bättre kyrka.
Anneli, biskop Anders är bra och vi behöver honom… vad jag upplever är att han har blivit förd bakom ljuset av präster. Manipulerad helt enkelt. Det tror jag är fallet många ggr. Präster mörklägger för honom för att klara sitt eget skinn, så tror jag att det är. Biskop Anders är en from människa.
Kristus är mer än någonsin närvarande i kyrkan idag. Han rensar månglarna ur templet.
Kristus är definitivt närvarande utanför kyrkan.
”…vi som har vanan inne och känner igen språket hos de som använder sig av pseudonymer… ” osv m.m.
!!!?!?! Vem har lust att fortsätta debattera här? Omöjligt! Hej då!
Magnus,
Kanske kan du tänka dig att debattera med oss andra även om du inte sympatiserar med Agneta?
Agneta och Julia,
Ja visst är tystnaden hos vanliga katoliker och de oroliga sneglandet åt olika håll om man ändå för ett samtal sorgligt och tragiskt. Och som Julia skriver det är tystnaden hos majoriteten som gör det möjligt för några få att ställa till skada.
Biskop Anders har haft självavårdande samtal både med det ena offret och hennes mor om jag förstått saken rätt. För mig är det viktigaste att få veta om han i dessa samtal upplyst om möjligheten att anmäla övergreppen och om han utlovat allt stöd Katolska kyrkan kan uppbåda om offren väljer att göra anmälan.
Tyvärr tyder ju allt på att han gjort precis tvärtom. Går det då någonsin att lita på honom igen? Men å andra sidan blir det bättre om vi får en annan biskop som inte heller går att känna förtroende för och som inte har biskop Anders goda sidor? Nej det känns sannerligen eländigt att vara katolik nu.
/Anneli
Agneta, är tanken att man bör använda sig av pseudonym här på forumet, eller att man bör se upp med personer som använder sig av sådana? Blev lite konfunderad där…
Det sorgliga med de personer som anklagar en för att vara för kritisk/icke-katolsk osv. så fort man kritiserar Kyrkan, är ju att de inte tycks se skillnaden mellan sådan kritik som kommer från oss som vill bygga upp, och sådan som syftar till att bryta ner.
Det är också ett intressant faktum att flera av mina ateistiska vänner uttalar exakt samma sak som en del av de principiellt konservativt lagda katolikerna gör så fort jag inte håller med Kyrkan: Lämna den om det inte passar. Sällan trodde jag att grupper av – ja, just grupper av – ateister och katoliker skulle ge mig samma svar i dessa dagar…
Jag har naturligtvis full förståelse för att medlemmar i Kyrkan av olika skäl inte håller med mig i debatten – hitta två människor och du får tre ståndpunkter – men det blir ju onekligen jobbigt att föra ett samtal i såväl församling som annorstädes, om vi inte kan se skillnad på kritik som bottnar i oro, och den kritik som framförs för att man vill ställa Kyrkan i dålig dager/ge luft åt sitt allmänna missnöje. Om så vore fallet hade jag ju lämnat Kyrkan för längesedan istället för att slösa tid och kraft på att försöka bry mig.
Visst vore det enklare för både de som till synes automatiskt tror att Il Papa &Co alltid har fårens bästa för ögonen, samt för de som inte är en del av Kyrkan och därmed – rätt välförtjänt för vår del! – har en bild av oss katoliker som dumma får i fållan, om vi som tycker att det nog krävs lite mer än offentliga avböner för att Kyrkan ska kunna resa sig, helt enkelt lämnade Kyrkan eller höll tyst.
Kyrkan har vi ett förhållande med. Själva Kyrkan är (ska i alla fall vara) Kristi Kropp i förening med Människan och att uppmärksamma brister, erkänna sin sorg, känna sig sviken och mana till samtal och diskussion är ju – i alla fall i mina ögon – något som syftar till att hela och försona.
Med tanke på Kyrkans idé om äktenskapet som evigt och oupplösligt, något man inte får bryta bara för att det finns konflikter och sår, så kunde de som skriker högst om att vi som är för liberala kan lämna Kyrkan ta sig en funderare på hur Hon skulle se ut om vi lämnade Henne så fort vi inte stod i perfekt samklang med varandra.
Nu är jag medveten om att jag kanske breder ut ämnet en smula, men faktum kvarstår ju att jag knappast skulle slösa ord och tid på att ”vara jobbig” i min församling, om det inte var för att jag faktiskt tycker att Kristi Kropp I Världen är något att vårda, och det kan man inte utan att våga blotta såren, söka efter dess orsaker och låta sorg och ilska vara givna delar i försoningsprocessen.
Tystnaden får vi njuta inför Herren, men i Kyrkan är det snacka som gäller nu, annars behöver varken konservativa eller liberaler (dåliga, generaliseringar, jag vet, men de får duga för enkelhetens skull) uppmanas att hålla tyst eller lämna Kyrkan – för utan mötet mellan människor så dör Hon ändå, och den tystnaden tror jag inte någon enda av oss önskar.
/Julia
Julia
Du får använda dig av pseudonym om du inte vill avslöja vem du är men det har du ju redan gjort, eller hur?
Det är trevligt att du skriver långt och innehållsrikt. Tyvärr är jag på språng till Malmö och säkert kommer någon annan in emellan här och det tycker jag är bra. Jag tror att Anneli är rätt person att svara dig.
Agneta
Agneta och Julia,
Rätt person eller ej så tänker jag försöka svara Julia. Eftersom den fråga du tar upp är väsentlig, som jag ser det.
Jag uppfattat det som att kyrkans ledning och traditionalisterna vill få det att framstå som att öppet kritiska katoliker inte älskar kyrkan utan bara vill förstöra den. Argumenten kan t.ex.vara att man ska arbeta för förändring inom kyrkan i stället för att göra det öppet.
Därför har jag för min egen del blivit allt mer noggrann med att betona det som egentligen är självklart i alla fall för mig. Jag älskar kyrkan och precis som Julia vill jag vårda denna Kristi kropp. Däremot är jag kritisk till kyrkans ledning och det ser jag inga skäl till att inte säga.
Det också så att en del arbetar inom kyrkans hierarki för en förändring, andra utanför den. Båda gruppernas insatser är värda all respekt och behövs. Det viktiga är att var och den gör en insats utifrån vad den är bäst på.
/Anneli
Anneli,
det är ju en intressant idé Kyrkan lägger fram om ”inomkyrklig” kritik, med tanke på att man så lätt blir avfärdad och – i mitt fall en gång – även får höra av medlemmar att jag inte är en ”riktig” katolik om jag luftar tankar som inte följer påvens. Inomkyrklig kritik, minsann… 😉
Julia,
när du får höra att du inte är en ”riktig katolik” tycker jag du skall komma ihåg att Jesus förmodligen fick höra till leda att han inte var en ”riktig jude”.
Gert
Men det var han ju inte – Jesus var inte riktig jude.
Julia,
Du är ju heller inte ensam, var och en som kritiserar Katolska kyrkans ledning drabbas mer eller mindre av kritik för att inte vara lojal, inte riktig katolik eller blir helt osynlig.
Karl-Olof,
Vad var Jesus om inte jude?!
/Anneli
Alla,
jag tycker att det är förfärligt att höra att några av er blivit kallade för ”inte riktig katolik” när ni vågar uttrycka och stå för en avvikande mening. På samma sätt blev jag för några dagar sedan på den här bloggen anklagad för att ha oseriösa avsikter för att jag inte till 100% är överens med det ni skriver (även om jag vågar påstå att det är åtminstone 95%), och inte vill skylta med min identitet. Så jag är eventuellt varken ”riktig katolik”, eller ”riktig reformvänlig”. Måste vi vara så kategoriska? Ska man inte få ha egna åsikter i båda läger?
Min uppfattning, där jag hovrar mellan två församlingar med väldigt olika karaktär, är att man visst får ha en avvikande uppfattning. Jag har inte träffat på någon, vare sig präst eller lekman, som inte varit öppen för ifrågasättande, diskussion och dialog. Om man bara förblir respektfull. Jag upplever att det finns ett spektrum av uppfattningar, liksom ett spektrum av förväntningar på vad som nu kommer att ske. I dagsläget är kyrkans kredibilitet som moder och magister så anfrätt och ifrågasatt att dess effektiva auktoritet är bruten. Jag föreställer mig att många av oss höjer på ögonbrynen inför påvens utspel att nu ska vi återfrälsa världen, istället för att ta itu med de verkliga problemen (We need to do something. This is something. Let’s do it!). Folk är inte dumma i huvudet. Vi är förnuftets tro. Det kan bara bli bättre!
Anna Maria
Anna Maria,
Det är ett gott tecken att du kunnat diskutera och kritisera kyrkans ledning utan att råka illa ut. Kanske har du en position i kyrkans hirearki eller i samhället som gör att du blir väl behandlad trots din kritiska hållning, eller så har du sådana ledaregenskaper att människor respekterar dina åsikter.
Tyvärr är vi alltför många som har negativa erfarenheter av att bli kallade för illojala, inte”riktiga” katoliker, ignorerade eller kanske i värsta fall mobbade för att det ska kunna avfärdas.
/Anneli
Anna Maria,
Jag gillade ditt positiva inlägg om kritik ovan, instämmer i de flesta av dina erfarenheter.
Face to face tror jag inte det är många som utslungar simpla och oförskämda beskrivningar på varandra, det osynliga ignorerandet förekommer säkert och kan urarta till mobbning.
Lycka till på din plats, jag slutar med att citera dig:”Folk är inte dumma i huvudet. Vi är förnuftets tro. Det kan bara bli bättre!”
Krister
Krister,
Du har helt rätt i att det inte mycket som sägs direkt, utan det mesta är nog skitsnack bakom ryggen på folk.
De rykten jag hörde om dig och övriga skribenter här innan jag haft någon kontakt alls mer er var inte trevliga. Ingen framförde någon konkret kritik, utan sade bara att ni var så förskräckliga och att tonen här på bloggen vara så aggressiv. Att det var SSPX:arna som stod för det mesta av de aggressiva inläggen var det ingen som upplyste mig om, men det såg jag snabbt själv.
Jag gissar att även Agneta, Anna Maria m.fl. också hört liknande saker.
/Anneli
Anneli, Anna Maria och Gert,
Jag är oändligt glad över att möta/nätkommunicera med katoliker utanför min församling, eftersom det tycks vara så svårt för många människor (bland annat hos oss) att skilja mellan kritik som syftar till uppbyggelse och kritik som är till för att bryta ner. Häromdagen stötte jag på en medlem hos oss som först efter församlingsmötet våga prata, och det var fantastiskt roligt att verkligen kunna ha ett respektfullt samtal där vi båda kunde se att just ORON för Kyrkan var det väsentliga – inte kritik mot enskilda personer.
För övrigt kan det ju vara en idé att minnas vem det var som Jesus valde ut som Klippan till sin Kyrka: En som TRE gånger förnekat Honom – inte någon som gjorde allt rätt från början utan att ifrågasätta.
Utöver Petrus kan vi (bland många andra) räkna en ensamstående mamma (Maria), en fosterfar utan biologiska barn (Josef), en rövare i sin sista timme, två tullindrivare, en tvivlare som inte var med då Jesus först visade sig efter sin uppståndelse, en prostituerad (Maria Magdalena), en utstött, ogift kvinna (vid vattenbrunnen) och många andra som Jesus valde att se och möta med hjärtat, inte med dogmer och krav på likriktning 🙂
/Julia
Anneli,
SSPX:arna var det till viss del men till en ringa del och dessutom när vi först hade en blogg var de så störtdumma och okloka i sin formuleringskonst att man baxnade. Du kan bara ana, Anneli.
De flesta eller en eller två tillhör den katolska skribentkåren som syns regelbundet i våra tidningar. Det är vad jag är övertygad om. Dessa tar olika pseudonymer och skulle först av alla ljuga om att de vistas här, vilket säger en hel del, eller hur Anneli?
Oj, vad det säger mycket om lusten att ljuga ÖVER VADDÅ? (Versaler igen , Krister sorry)
Jag hade oturen att samtala med en av dessa kända skribenter för några veckor sedan och iom att jag respekterar att folk använder sig av pseudonymer säger jag inte namnet. I vilket fall denne flabbade hånfullt och högt samt ställde sig upp i ren skadeglädje och utbrast ”nu får i alla fall inte Gert skriva om religion på GP”. Vare sig det är rätt eller fel vet inte jag och det kan ju bara Gert svara på.
När jag menade att denne person varit regelbundet inne på KV nekade han med en sådan hastighet att jag inte är säker på att han hört vad jag frågade.
Han sade sig knappt veta vad KV:s blogg och att han knappt visste vilka som skrev här.
Ren skär lögn.
Det otrevliga är hånet gentemot fri yttrandefrihet samt en kristen medbroder.
Sedan tror jag Anneli att mängder av folk följer bloggen. Mängder. De vågar inte skriva och de våga inte berätta att de följer den.
Det säger väl en del, eller hur?
Vad Anna Maria egentligen erfar vet inte jag. Tror att jag är inte rätt person att undra eller slösa tid på det. Det är roligt att du Anna Maria uttrycker dig och jag i alla fall följer dina tankar noggrant. Tyvärr blir man lite misstänksam. Jag ber om ursäkt i förväg för om jag har fel eller drar för höga växlar.
Julia,
Katolska kyrkan ser inte längre Maria Magdalena som prostituerad.
Det finns inga belägg för det i NT.
Tack Anneli, tack Krister, tack Agneta!
Anna Maria
Agneta sofiadotter,
jag visste inte detta. Har alltid utgått ifrån att hon setts som ”omvänd synderska” och att det syftat på prostitution. det jag menade med mitt inlägg var ju att Jesus kallade människor från samhällets skuggsidor och att han inte bemötte dem med dogmer, utan med kärlek och hjälpsamhet.
/Julia
Helt ok.
Kyrkan skapade denna bild av en omvänd synderska.
Man blandade ihop olika bilder ex. kvinnan som tvättade Jesu fötter med Maria från Magdala. Maria Magdalena omnämns bara med säkerhet 2 ggr : vid Joh 20 när hon möter den uppståndne Herren och när hon med Johannes och Jesu moder står vid korset.
Inget annat är säkert.
Det passade präster/teologer bra att fösa ihop en massa för dem ointressanta kvinnor runt Jesus till att bli en motsatsbild till den kyska ouppnåeliga osexuella Jesu moder.
Men det var naturligtvis besvärligt att hon var Apostlarnas Apostel dvs den som Herren VALDE att visa sig inför. Vad göra? Jo då skapade man bilden av en from omvänd hora.
Snyggt jobbat. Den bilden är vad du presenterade utan att veta.
Det har gått 2010 år sedan Herren VALDE att visa sig för en troligen mycket intressant , ljuvligt hängiven och intelligent kvinna.
Det är bara att räkna ut hur många kvinnoöden som sett annorlunda ut under dessa 2010 år om kyrkan tidigt erkänt att Maria Magdalena var stark, kvinnlig, sensuell, intelligent och troende (mer än de flesta).
Hon var inte en fegis eller en svikare …hon stod vid korset.
Agneta och Julia,
Det kan nog vara bra att dra sig till minnes att denna kyrka började med en grupp fega svikare som efter många om och men samlade ihop sig. Kanske är det Katolska kyrkans äldsta tradition och kan ge oss hopp. Det har på något sätt fungerat i 2000 år. 🙂
Jo att Gert Gelotte var förskräckligast och vassast av alla på KV förstod även jag innan jag läste bloggen. Eftersom jag är en rätt grundlig person ägnade jag flera månader åt att försöka hitta något förskräckligt i hans sätt att diskutera, utan att lyckas. Nyfiket inriktade jag mig i stället på dem som tyckte att han var så hemsk. Efter mycket lirkande och läsande mellan raderna insåg jag att det nog är personer som förlorat diskussioner och känt sig dumma som står för dessa rykten. Så olika man kan reagera, jag tycker att det är roligt att vara tvungen att anstränga mig när jag diskuterar och blir jag övertygad om att någon annan har rätt så ändrar jag mig. Men så fungerar tydligen inte alla…
/Anneli
Julia
Du skriver att man ska vara orolig för kyrkan och inte kritisera enskilda personer.
Med den ”demokrati” som råder under en toppstyrning är jag rätt övertygad om att kyrkan styrs av enskilda personer. Om man bara ska vanka omkring och oroa sig och försöka vara uppbygglig i sin kritik kommer man inte åt de enskilda personer som från sina troner kan verka som bromsklossar. Då kan man skriva som du gör och hänvisa till den förnekande Petrus som senare blev klippan och samtidigt få betyg gokänt just av de enskilda personer som styr vår kyrka. Obs …. vår kyrka…
Det är väldigt viktigt att vi vågar komma åt de enskilda bromsklossar som faktiskt underminerar vår kyrka. Och framförallt de som vill leda kyrkan men som döljer brott. Dessa brott hade aldrig dolts om du hade varit en av dem som vågade sätta dig upp mot en enskild präst som i sk lojalitet mot sina kollegor höll tyst eller som själv betedde sig som ett svin mot kvinnor och barn.
Jag förordar Jesu heliga vrede och inte mjuka upp med lite omtänksam oro.
I detta läge är jag inte nämnvärt intresserad av att förlora energi och tid på att prata respektfullt om gemensam oro med andra under församlingskaffet. Om folk nu ens vågar det i församlingssalen.
Ta inte illa upp jag menar inte dig som jag förmodligen inte är bekant med men:
Jesus Kristus är ingen mes.
Agneta,
det är inga problem för mig att skriva om religion i GP. Men kanske tror din sagesman att samma brist på yttrandefrihet råder i den sekulära pressen som i den katolska. Så är emellertid inte fallet.
Gert Gelotte