Årets sista dag.
”Låt 2012 bli barnens år” är ledaren i Västerbottens Folkblad .
”Låt 2012 bli barnens år, ta krafttag för att utrota barnfattigdomen. Satsa på en expansiv jobbpolitik och renovera socialförsäkringarna. Satsa på den likvärdiga enhetsskolan.
Barnen är vår framtid, vi har inte råd att lämna ett enda barn efter.”
http://www.folkbladet.nu/279824/2011/12/31/lat-2012-bli-barnens-ar
// Irène
PS Ja inte bara i Sverige behövs ett Barnens år. Inom katolska kyrkan behövs ett barnens och ungdomens år. Ja inte bara inom katolska kyrkan.
Inom alla religioner behöver barn och ungdomar i Abrahams Barns anda inte bara nästa år utan alla år framöver att hjälpas till empati, ömsesidig förståelse, gemenskap och SOLIDARITET.
Taizé är idag Europas kanske viktigaste ekumeniska mötesplats för ungdomar och unga vuxna från olika trosriktningar där känslan av gemensam mänsklig tillhörighet föder tolerans och solidaritet .
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommuniteten_i_Taiz%C3%A9
Här ett Taizébrev från 2006 – ständigt lika aktuellt
”Barn: Vad betyder det att “ta emot Guds rike som ett barn”?
”Det finns en hemlig samhörighet mellan Guds rike och ett barn.”
http://www.taize.fr/sv_article3272.html
Årets Taizébrev av broder Alois ”Mot en ny solidaritet ”
”För att en ny solidaritet ska uppstå bland människor på alla nivåer, i familjen, samhälle, i byar och städer, mellan länder och kontinenter krävs modiga beslut.”
http://www.taize.fr/IMG/pdf/120svletter.pdf
Laudate omnes gentes, laudate Dominum
http://www.youtube.com/watch?v=u53hzHo53n4&feature=related
GOTT NYTT ÅR alla bloggens läsare
Irène.
Trycker på ”gilla”-knappen.
”Det finns en hemlig samhörighet mellan Guds rike och ett barn.”
Broder Roger, som helt säkert undervisat bröderna om denna hemliga samhörighet, har en alldeles särskild trovärdighet i det här ämnet. Vid varje gudstjänst omgav han sig med en liten skara barn i fem- till sjuårsåldern. Som ett tecken på att Guds rike var närvarande.
Barn attraherades av hans på en gång serena och soliga utstrålning. Precis som Jesus antagligen. Dessa båda män förstod behovet av att använda ett taktilt språk:
”Så tog han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade: ”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig.” Mark.9:36
Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem. Mark 10:16.
Samuel.
Tack Irène och Samuel för att ni så fint och varmt lyfter fram barnen och Taizé. Jag utvinner även någon halt av hopp ur en glädjande nyhet som är riktad mot en ny solidaritet och som alla kristna behöver känna till.
KATOLIK ÄR MOTTAGARE AV TVÅ ANSEDDA PRISER
Frank Mugisha, blott 29 år, katolik och ledare för Sexual Minorities Uganda (SMUG), har ärats med 2011 Robert F. Kennedy Human Rights Award. Priset etablerades 1984 för att hedra personer över hela världen som modigt och innovativt kämpar för mänskliga rättigheter och social rättvisa i Robert F. Kennedys anda.
Ur prismotiveringen, RFK Center for Justice & Human Rights:
“In Uganda, LGBTI organizations operate in a dangerously hostile climate, and Mr. Mugisha is one of the few openly gay LGBTI activists. As a spokesperson for the movement, he amplifies the voice of one of the most vulnerable groups in the country.
Homosexuality is a criminal offense in Uganda, and the proposed Anti-Homosexuality Bill would make homosexual activities punishable by life in prison, and, in certain cases, by death. Currently, 80 percent of Ugandans support the bill. Mr. Mugisha courageously pursues his work at great personal risk, and has received numerous death threats.
Frank Mugisha’s unbending advocacy for gay rights in Uganda in the face of deep-rooted homophobia is a testament to the indomitability of the human spirit. He has become a leading advocate for sexual minorities in a country where they are persecuted, jailed, and their lives destroyed. We are proud at the RFK Center to begin our partnership with Mr. Mugisha to advance his invaluable work within this movement.”
Frank Mugishas eget uttalande vid prisceremonin den 10 november 2011 i Washington D.C.:
“For me, it is about standing out and speaking in an environment where you are not sure if you will survive the next day; it is this fear that makes me strong, to work hard and fight on to see a better life for LGBTI persons in Uganda. The Robert F. Kennedy Human Rights Award gives me courage and hope that my work, which may not be accepted and recognized in my own country, is making a change with this international visibility.”
http://www.rfkcenter.org/node/157751
Ur ärkebiskop emeritus Desmond Tutus yttrande vid prisceremonin:
“When God created the world, God did not create one set of rules for black people and another for whites. God did not say that the tall, or the blue-eyed or the big-nosed were superior. God did not say women were better than men, or that only heterosexuals would go to heaven.
In Uganda, to our shame, prejudice against sexual minorities has been propagated by no less than the President, who has termed homosexuality ‘unnatural’ and ‘not how God arranged things to be’. Just this year, it took an international outcry to finally stop Uganda from passing a law making homosexuality punishable by death in certain circumstances, and this battle is still far from over. Can you believe it? In 2011!
To acknowledge the role of Mr. Mugisha and SMUG is to acknowledge that prejudice against sexual minorities is as wrong as prejudice against black people, against Jews or women. It is ultimately a reminder that whoever we are and wherever we live – whether our name is Mugisha, Kennedy or Tutu – we are members of one family, God’s family.”
http://www.rfkcenter.org/node/191886
Frank Mugisha och SMUG hedrades den 6 november 2011 i Bergen med 2011 Rafto Prize for Human Rights. Priset instiftades 1987 till minne av professor Thorolf Rafto som ägnade sitt liv åt att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Ur Raftostiftelsens prismotivering:
“The human rights situation in Uganda in general, and the plight of sexual minorities in particular, is getting worse. They are blamed for social problems and are ‘the good enemy’ that politicians can attack in order to garner support. In this situation, SMUG’s work is especially important. The battle they wage is for human rights’ most basic purpose: to protect individuals from abuses by the authorities and the majority.
Homosexuality is publicly portrayed as ‘un-African’ and a ‘contagious’ pollutant that destroys society and therefore must be eliminated. Lesbian, gay, bisexual, transgender and intersex persons are often ostracised by their families and local communities and are left without any form of social safety net. Many lose their jobs and place at school and end up having to live in the slum.
By awarding the 2011 Rafto Prize to SMUG and Frank Mugisha’s fight for sexual minorities, the Rafto Foundation wishes to underscore that human rights encompass everyone and that it is unacceptable to persecute or discriminate against anyone based on their sexual orientation or gender identity.”
http://www.rafto.no/?page=55&news=233
Uganda är en katolsk nation, närmare hälften av befolkningen beräknas vara katoliker. Katolsk katekes lär att homosexuella ska tas emot med respekt och att orättfärdig diskriminering ska undvikas. Trots det är tystnaden kompakt från katolska ledare om de grymma brott som begås av katoliker mot homosexuella. Goda ledare är goda lyssnare. Katolska och andra kristna ledare borde möta, lyssna och lära av HBT-personer och konsekvent protestera mot diskrimineringen. En enda ugandisk ledare, biskop Christopher Ssenyonjo, har hittills visat sitt stöd för homosexuella.
Många afrikaner tror att homosexualitet är en dekadent import från västerlandet, i själva verket är det homofobi som är den förgiftade importen. Ekumeniken mellan amerikanska evangelikala och konservativa katoliker är god på den punkten. Brobyggandet grundades när ugandiska politiker och religiösa ledare släppte in evangelikaler och tillät dem att hålla konferenser om och finansiera rehabilitering av homosexuella samt underblåsa kriminaliseringen av homosexualitet i landet. Det är deras offensiva, kristna export av ”family values”, de ser det som evangelisation. Därefter ökade hatet och våldet mot homosexuella på gatorna.
Frank Mugisha säger i en intervju (New York Times, December 22, 2011) att han fortsätter att hoppas trots den horribla situationen. Det är hans och SMUG-aktivisternas personliga möten ansikte mot ansikte med människor som är hoppingivande, när folket inser att homosexuella faktiskt inte är de monster som de framställs vara offentligt. ”They realize we are human, we are Ugandan, just like them.”
Låt oss hoppas att de aktade priser som Frank Mugisha har mottagit blir inledningen på en human utveckling i Uganda, att hjärtats och förståndets upplysning bryter igenom människors rädsla och okunskap, att vi får autentiska politiska och religiösa ledare i världen och att vi under 2012 får ta emot omisskänneliga föraningar om en katolsk vår.
Inez