Tina Beattie, Professor of Catholic Studies,
Roehampton University, London:
-
9 svar till ”Klokt sagt”
-
Dette var jo en overmåtelig, forbausende positiv karateristikk ifra en antagelig ganske kritisk katolsk akademiker. Disse uttalelser synes meg å være ganske langt unna oppfatningene til ”KV” eller ”We are Church”. Uttrykket ”running away” har antagelig flere tolkningsmuligheter, men den katolske Kirke mangler ikke homofile prester, og kvinnelige biskoper er tross alt forbeholdt kristne kirkesamfunn som representerer mindre enn 2% av alle kristne på denne jord….
-
Gert,
Nej det kan inte vara bra när drivkraften är att komma från något snarare än att söka sig till något.
Sedan gillar jag personligen inte idén att konvertera i grupp, det är ju ett högst personligt val som tar olika lång tid att mogna fram.
/Anneli -
Anneli,
jag fäster mig mest vid detta i citatet ovan:
Sooner or later, Catholics too will have to
address these questions openly. Until we
do, many of us look towards the Anglican
Communion as a beacon of hope – as
prophetic even.Sooner or later. Ju senare desto mer får vi anledning att skämmas.
Gert Gelotte
-
Nästa höst planerar Benediktus XVI sitt första påvebesök till Storbrittanien.
För ca 1 månad sedan tillfrågade The Tablet en antal ledande katoliker i landet vilka förhoppningar och förväntningar de hade på besöket.
En av de tillfrågade var Tina Beattie, Professor of Catholic Studies, Roehampton University, London.
Hon svarade så här :
”When Pope John Paul II was i Britain in 1982, he visited Digby Stuart College, which is now a part of Roehampton University in London. I should lika to invite pope Benedict XVI to our university, and in return I would arrange for him to meet a gathering of Catholic women, including Religious, theologians, representatives from NGOs and lay organisations, teachers and parish workers. In Caritas i Veritate, the Pope refers to the importance of dialogue for fostering communication and communion, and for helping men and women to discover the truth. Such a gathering would enable him to experiance first-hand the diversity of women’s gifts in the Church in this country, representing as we do many different cultures, races and backgrounds. This would I believe be a valuable learning experiance for us all, and I would allow British women to play some small part in nurturing that spirit of communication and communion to which Pope Benedict refers in our mutual quest for truth.”
Tina Beattie har bland mycket annat skrivit en artikel om ”Treenigheten och dopet” som varit publicerad i The Tablet i mars 2008 under rubrik ”Femininity within the Trinity”
och som finns på nätet
Jag saxar ur den”The Father/Son image has functioned in an exclusive rather than an inclusive way. It has been used to keep women out of positions of sacramental significance and authority. If the hierarchy wants to reinforce the message that trinitarian language is about relationality rather than masculinity, then one way to do that would be to surrender any literal association between the physical masculinity of the priest and the eucharistic presence of Christ. This would be an eloquent way of affirming that the trinitarian relationship transcends gender, and that God is neither He nor She. The presence of a woman performing the eucharist or the baptismal rite would be a sacramental sign of the mystery of the incarnation and of the redemption of our humanity which includes the totality of who we are.”
http://tina.beattie.googlepages.com/tablet_baptism.pdf
// Irène
PS Ett önskescenario vore att påven efter att förhoppningsvis ha besökt Tina Beattie på Roehampton University började distansundervisning hos henne från Vatikanen. Han har såååååå mycket att lära av henne.
-
Det är bra att Kyrkan får fler och fler medlemmar som motarbetar ”women bishops and gay priests”. Det stärker sundhet, renhet och ortodoxin!
-
Axby,
Av din kommentar att döma är det snarare intolerans, inskränkthet och sekterism som skulle bli resultatet. En fördel med att låta SSPX:are och extrema traditionalister komma till tals här att det blir så tydligt för alla andra vad det skulle innebära om SSPX accepterades av katolska kyrkan.Irène,
Jag kan tycka att Tina Beattie drar genusperspektivet för långt. Om jag förstår saken rätt vill hon mer eller mindre avskaffa fadern och sonen som begrepp för att de exkluderar kvinnor, men jag kan ha missförstått texten vid den snabba genomläsning jag gjorde. Det kan ju också vara så att hon menar att man inte ska lägga så stor vikt vid genus när det gäller Gud som ju står över detta. Men det är viktigt att tänka över hur kvinnor ska blir mer inkluderade och om man uttrycka sig på ett sätt som verkar för det.
/Anneli -
Anneli
Jag tolkar att utgångspunkten i Tina Beatties resonemang ligger i följande
”There is some truth in the postmodern claim that we do not speak langauge, lanaguage speaks us”.
Alltså om kyrkan hävdar att Gud är könlös, att Gud varken är man eller kvinna så blir det motsägelsefullt att SAKRAMENTALT använda sig av ett språkbruk som ensidigt ger associationer åt makulinitet och manlighet.
Och om TREENIGHETSTANKEN är ett uttryck för något ”relationellt” snarare än genus så borde det i grund och botten inte spela någon roll vilken terminologi vi använder för att uttrycka detta med.
Och om Gud skapat människan till sin avbild GENOM att skapa man OCH kvinna så borde det i grund och botten inte spela någon roll om Gud SAKRAMENTALT representeras av en man ELLER kvinna om sakramentstanken är ett uttryck för en slags helig och mystisk relation mellan den i sig ”relationella” Guden och hans AVBILD. Dvs mannen OCH kvinnan.
// Irène
-
Att stärka sundhet, renhet och ortodoxin ÄR INTE intolerans, inskränkthet och sekterism. Det är att stå emot moralisk relativism som baseras på en snedvriden gudsbild och teologi.
(SSPX vet jag knappt vad det är. Är det ett nytt pejorativt slagord?)
-
Tusen takk for at du tar den tid til å bli bedre kjent med meg. Jeg er en 27 år ung selvstendig med base i Oslo. Jeg har endelig funnet mitt ”kall”, som gledespike er jeg helt i mitt ess. Mitt valg har gitt meg mange muligheter som jevnaldrende bare kan drømme om. Fantastisk sex, spennende reiser og herlige bekjentskaper for livet er bare noen av fordelene jobben min gir. Jeg kunne virkelig ikke ha vært heldigere og jeg føler meg priveligert hver dag.
-
Bloggrulle
Dette var jo en overmåtelig, forbausende positiv karateristikk ifra en antagelig ganske kritisk katolsk akademiker. Disse uttalelser synes meg å være ganske langt unna oppfatningene til ”KV” eller ”We are Church”. Uttrykket ”running away” har antagelig flere tolkningsmuligheter, men den katolske Kirke mangler ikke homofile prester, og kvinnelige biskoper er tross alt forbeholdt kristne kirkesamfunn som representerer mindre enn 2% av alle kristne på denne jord….
Gert,
Nej det kan inte vara bra när drivkraften är att komma från något snarare än att söka sig till något.
Sedan gillar jag personligen inte idén att konvertera i grupp, det är ju ett högst personligt val som tar olika lång tid att mogna fram.
/Anneli
Anneli,
jag fäster mig mest vid detta i citatet ovan:
Sooner or later, Catholics too will have to
address these questions openly. Until we
do, many of us look towards the Anglican
Communion as a beacon of hope – as
prophetic even.
Sooner or later. Ju senare desto mer får vi anledning att skämmas.
Gert Gelotte
Nästa höst planerar Benediktus XVI sitt första påvebesök till Storbrittanien.
För ca 1 månad sedan tillfrågade The Tablet en antal ledande katoliker i landet vilka förhoppningar och förväntningar de hade på besöket.
En av de tillfrågade var Tina Beattie, Professor of Catholic Studies, Roehampton University, London.
Hon svarade så här :
”When Pope John Paul II was i Britain in 1982, he visited Digby Stuart College, which is now a part of Roehampton University in London. I should lika to invite pope Benedict XVI to our university, and in return I would arrange for him to meet a gathering of Catholic women, including Religious, theologians, representatives from NGOs and lay organisations, teachers and parish workers. In Caritas i Veritate, the Pope refers to the importance of dialogue for fostering communication and communion, and for helping men and women to discover the truth. Such a gathering would enable him to experiance first-hand the diversity of women’s gifts in the Church in this country, representing as we do many different cultures, races and backgrounds. This would I believe be a valuable learning experiance for us all, and I would allow British women to play some small part in nurturing that spirit of communication and communion to which Pope Benedict refers in our mutual quest for truth.”
Tina Beattie har bland mycket annat skrivit en artikel om ”Treenigheten och dopet” som varit publicerad i The Tablet i mars 2008 under rubrik ”Femininity within the Trinity”
och som finns på nätet
Jag saxar ur den
”The Father/Son image has functioned in an exclusive rather than an inclusive way. It has been used to keep women out of positions of sacramental significance and authority. If the hierarchy wants to reinforce the message that trinitarian language is about relationality rather than masculinity, then one way to do that would be to surrender any literal association between the physical masculinity of the priest and the eucharistic presence of Christ. This would be an eloquent way of affirming that the trinitarian relationship transcends gender, and that God is neither He nor She. The presence of a woman performing the eucharist or the baptismal rite would be a sacramental sign of the mystery of the incarnation and of the redemption of our humanity which includes the totality of who we are.”
http://tina.beattie.googlepages.com/tablet_baptism.pdf
// Irène
PS Ett önskescenario vore att påven efter att förhoppningsvis ha besökt Tina Beattie på Roehampton University började distansundervisning hos henne från Vatikanen. Han har såååååå mycket att lära av henne.
Det är bra att Kyrkan får fler och fler medlemmar som motarbetar ”women bishops and gay priests”. Det stärker sundhet, renhet och ortodoxin!
Axby,
Av din kommentar att döma är det snarare intolerans, inskränkthet och sekterism som skulle bli resultatet. En fördel med att låta SSPX:are och extrema traditionalister komma till tals här att det blir så tydligt för alla andra vad det skulle innebära om SSPX accepterades av katolska kyrkan.
Irène,
Jag kan tycka att Tina Beattie drar genusperspektivet för långt. Om jag förstår saken rätt vill hon mer eller mindre avskaffa fadern och sonen som begrepp för att de exkluderar kvinnor, men jag kan ha missförstått texten vid den snabba genomläsning jag gjorde. Det kan ju också vara så att hon menar att man inte ska lägga så stor vikt vid genus när det gäller Gud som ju står över detta. Men det är viktigt att tänka över hur kvinnor ska blir mer inkluderade och om man uttrycka sig på ett sätt som verkar för det.
/Anneli
Anneli
Jag tolkar att utgångspunkten i Tina Beatties resonemang ligger i följande
”There is some truth in the postmodern claim that we do not speak langauge, lanaguage speaks us”.
Alltså om kyrkan hävdar att Gud är könlös, att Gud varken är man eller kvinna så blir det motsägelsefullt att SAKRAMENTALT använda sig av ett språkbruk som ensidigt ger associationer åt makulinitet och manlighet.
Och om TREENIGHETSTANKEN är ett uttryck för något ”relationellt” snarare än genus så borde det i grund och botten inte spela någon roll vilken terminologi vi använder för att uttrycka detta med.
Och om Gud skapat människan till sin avbild GENOM att skapa man OCH kvinna så borde det i grund och botten inte spela någon roll om Gud SAKRAMENTALT representeras av en man ELLER kvinna om sakramentstanken är ett uttryck för en slags helig och mystisk relation mellan den i sig ”relationella” Guden och hans AVBILD. Dvs mannen OCH kvinnan.
// Irène
Att stärka sundhet, renhet och ortodoxin ÄR INTE intolerans, inskränkthet och sekterism. Det är att stå emot moralisk relativism som baseras på en snedvriden gudsbild och teologi.
(SSPX vet jag knappt vad det är. Är det ett nytt pejorativt slagord?)
Tusen takk for at du tar den tid til å bli bedre kjent med meg. Jeg er en 27 år ung selvstendig med base i Oslo. Jeg har endelig funnet mitt ”kall”, som gledespike er jeg helt i mitt ess. Mitt valg har gitt meg mange muligheter som jevnaldrende bare kan drømme om. Fantastisk sex, spennende reiser og herlige bekjentskaper for livet er bare noen av fordelene jobben min gir. Jeg kunne virkelig ikke ha vært heldigere og jeg føler meg priveligert hver dag.