Forts på radiosamtal 3 juli med Hans Küng med anledning av hans nyutkomna bok ”Går kyrkan att rädda ?”
– Det gäller alltså påvens makt – och sanningsmonopol?
”Ja just det”
– Är det så att säga den ömma punkten?
”Jag hade föreställt mig att om en påve hade fortsatt på Johannes XXIII linje så skulle Petrusämbetet varit storslaget som ett ämbete som sköter ledningen , som inspirerar och är samlande. Det nuvarande påvedömet är som ett institutionaliserat herravälde som söndrar. Påven söndrar kyrkan .
Enligt den senaste undersökningen vill 80% av tyska katoliker ha reformer. Det är de 20 % som inte vill ha reformer som dock är de som tas på allvar. Det finns biskopar som tror att katoliker kan delas in i 2 partier. Det stämmer inte. Det finns inga två partier. Majoriteten vill ha reformer. Det är bara en liten talför minoritet som är mot reformer, men de representerar inte den kyrka som vi önskar oss. Vi vill som Gudsfolk ha en kyrka som alla tillhör. Vi vill inte ha en härskarklick som dominerar allt.”
– Borde inte er kritik av den nuvarande påven istället riktas mot själva kyrkosystemet snarare än påvens personlighet?
”Det ligger också i påvens personlighet. Joseph Ratzinger har konservativt ursprung . Det har jag också. Det är ingen skam. Tvärtom det skulle kunna innebära en styrka. Men han har internaliserat sitt konservativa ursprung . Han har främst vistats i Tyskland och har inte lärt känna världen särskilt väl. Så kom han till Rom och bor där i ett konstgjort ghetto, där man inte tar på allvar vad som händer i världen. Om man läser vissa yttranden – som tex i dekretet om de andra kyrkorna, som han offentliggjorde redan som kardinal – så frågar man sig – var lever den mannen egentligen ? På månen ? Nu har han förkunnat en evangeliserings kampanj som absolut inte är övertygande. Hur skulle man för det första kunna evangelisera världen med en katekes som bokstavligen väger 1 kg. Är det något att bjuda människor ?
Sedan har vi frågan om läroämbetet. Påven talar uttryckligen om ”påvliga läroämbetet ”. Det är naturligtvis något som ingen upplyst människa längre accepterar.
Vem kan tolerera att en enstaka person gör anspråk på att inneha den lagstiftande, verkställande och dömande makten över drygt en miljard människor. ”
Intervjuaren påpekar att det märks att Hans Küng är upprörd över påven och undrar om det är agg ?
”Nej jag tycker att jag personligen fortfarande kan tala med påven på ett bra sätt. Vi brevväxlar och han vet att för mig handlar det bara om kyrkan, men om vars väg jag har en diametralt annan uppfattning än han.
För mig handlar det om att påvisa att det inte är pga påven Ratzinger som vi hamnat i denna situation utan pga utvecklingen sedan 1000 talet. Men Joseph Ratzinger och redan hans föregångare har gjort allt för att återvända till kristendomens medeltida paradigm. ”
– Går det inte att härleda det romerska systemet från NyaTestamentet eller från kyrkohistorien ?
”Nej ordet ”hierarki” kan ni inte hitta någonstans i Nya Testamentet. Men ni hittar ordet” diakonia ” 6 gånger bla i det kända stället ” Den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare.” Fottvagningen är också karaktäristisk för detta. Men påven vill ju vara herrarnas Herre . Han uppträder som en modern Farao. När ni tittar på ceremonierna i Sankt Peterskyrkan : En enda person är i mitten. Alla biskopar är långt borta. De är bara statister som inte säger något, det är bara en som talar, en som bestämmer allt. Det är väl ingen kyrka för vår tid och den motsvarar inte heller på något sätt Nya Testamentet och dess tid då broderskap rådde och kvinnor deltog och då församlingen verkligen var karismatisk som i de Paulinska församlingarna.
Det är motsatsen till våra dagars praxis. Idag råder en medeltida struktur som i stort sätt numera bara återfinns i arabiska länder. Kyrkan påminner om kommunismen. Den baserade sig ju också på en partisekreterare som bestämde allt. Och alla utnämndes utifrån hur regimtrogna de var. Det påminner om hur det är med biskoparna. Men allt färre accepterar detta auktoritära system. Inte ens i arabiska länder accepteras autokrater längre. Jag tror att autokrater inte heller inom kyrkan har någon framtid mer.”
// Irène
Forts följer
Irène.
Den här intervjun gör mig alldeles varm om hjärtat och får mig att tänka på en passus i den paulinska lovsången till kärleken, framförallt orden om kärlekens glädje i sanningen:
”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.” 1Korint.13.
Hans Küng älskar Kyrkan och som vän till Ratzinger kan han med gott samvete säga de sanningens ord påven, hierarkin och hela Kyrkan behöver höra.
Kan denna klarsynta bok bli den tunga impuls som igångsätter processen till ett tredje koncilium? Vad mera krävs? Schönborn som påve?
Tack, Iréne, för arbetet med och publiceringen av denna, den mest träffsäkra diagnos som gjorts.
Samuel.