Bengt Malmgren
En nyhet- special for you.
Kasper ” De evangelikala kyrkorna står nära den katolska kyrkan i mycket.”
Walter Kasper talar sig varm för ökad öppenhet gentemot evangelikala och frikyrkor.
Du är på rätt spår med andra ord, Bengt.
I sin nya bok „Katholische Kirche – Wesen – Wirklichkeit – Sendung“ (Herder-Verlag, Freiburg) kräver Kasper att hans kyrka ska minska beröringsångesten gentemot frikyrkor och betonar vikten av dialog med väckelsekyrkor som visserligen till antalet inte är så många i Tyskland, men som i ett världsperspektiv har många miljoner medlemmar. Tidigare har dessa särskilt i katolska länder avfärdats som sekter.
Nu kommer det viktigaste Bengt
”Enligt Kasper står frikyrkorna nära katolska kyrkan i mycket. ”
Och vad är det Kasper FÖRST nämner ?
Jo just det – ”etiska frågor.”
Därefter nämns ”trons grundsanningar i bibeln” och först därefter ”bekännelsen av Jesus Kristus som Guds son” etc.
http://www.kath.net/detail.php?id=31909
// Irène
PS Frikyrkor-som hierarkin inte ville ta i med tång för inte så länge sedan – har blivit rumsrena inom katolska kyrkan.
Det är intressant att följa den ekumeniska utvecklingen. Inte ett ord nämns längre om avsaknad av apostolisk succession hos samma frikyrkor som tidigare utfärdats sektvarning för.
Nej nu gäller många bäckar små för att få ihop den stora ån av likasinnade bundsförvanter i ”etiska frågor.”
Vilka nu det kan vara ?
Jag är ledsen Bengt- men Kasper har gett mig ytterligare vatten på min kvarn.
Ja det kan ju inte vara i deras ofta ganska ytliga kunskaper i exegetik eller demokrati i
församlingen eller gifta pastorer eller vuxendopet eller ….som man är överens.
För var ekumeniken en stötesten för många av frikyrkorna eftersom katoliker var med och
dom styrdes av påven som det inte står nåt i bibeln om att man ska etc.etc.
Vänner,
kanske har teologin alltid varit ställföreträdande argument. Det är alltid fascinerande att söka skälen bakom orden.
Gert
Gert,
Vad menar du med ”ställföreträdande” argument?
Att de är framförda som argument i ord, medan de verkliga skälen (argumenten)
är några andra? Som inte artikuleras eller ens är medvetna? Eller?
Krister
Krister,
just så. Jag menar att den Gud vi argumenterar för med teologins språk i först hand visar vilken gud vi behöver.
Gert
Gert,
Då förstår jag hur du menar, även om jag inte är helt överens med dig om detta
strikta samband mellan våra behov och den gud vi tror på. Den tesen har du ju nämnt tidigare, så jag har funderat på den, men funnit att svaret glappar lite för mig. Men jag kan inte heller idag få tag på mitt ”fördjupade” svar på sambandet. Finner kanske ord för det någon gång!
Krister
Krister,
det hoppas jag du gör, så vi kan komma vidare. Jag inser att min tes är ofullständig. Men så skrev jag också ”i första hand”. Vad/vem döljer sig bakom våra gudsbehov och vad kan vi veta om detta?
Gert
Det är ju en frågeställning som är bara såå intressant-”Vad/vem etc.
Visst är den intressant!
Vad är det som gör att Katolska kyrkans ledare letar efter det man har gemensamt när det gäller vissa frikyrkor och det som skiljer när det gäller Svenska kyrkan och, förmodar jag, Anglikanska kyrkan i internationellt perspektiv?
Fast här i Sverige har det ju egentligen varit tvärtom, man har gått från de verkliga skälen till de dolda. Och det fungerar förstås inte något vidare.
Biskop Anders började med det som nog är de verkliga skälen, Katolska kyrkan och vissa frikyrkor är emot kvinnliga präster och samkönade äktenskap. Dessa frågor var så pass högt prioriterade frågor att man gjorde gemensamma uttalanden.
Sedan insåg man att det faktiskt lät rätt förskräckligt. Säkerligen var det fler än vi här på bloggen som var skeptiska till att dessa frågor skulle vara så centrala för ekumeniken.
Då ändrade biskop Anders m.fl sig och började i stället tala om ”traditionen” som det gemensamma, vilket inte har gjort saken bättre. Vi är nog många som väntar på en definition av denna tradition som Katolska kyrkan, Pingströrelsen och Livets Ord har en samsyn kring! Det kan ju som John skriver inte vara gifta pastorer och vuxendop.
/Anneli
Systrar och bröder.
Re: gudsbehov.
Att äga imago Dei, men underlåta att älska Gud och människor av hela vårt hjärta, gör behovet av försoning med Gud och varandra till vårt djupaste existentiella behov oavsett i vilken tid eller kultur vi lever i. Barndomen undantagen.
Kristi tillkomst var en tidsfråga, en fråga om när tiden var inne för Gud att uppenbara sin fullkomlighet i en allomfattande kärleksgärning, en universell räddningsaktion av sin skapelse.
Uppenbarligen var tiden Jesu födelse väl vald. Framgången blev stor och fortsätter ännu, globalt sett.
Filosofi och religion inom såväl den judiska som den hellenistiska kulturen hade gjort människor mogna för mottagandet av den fullkomliga förlåtelsen, försoningen med Gud, det eviga, goda livet. Alla mysteriekulters heliga graal.
Gud är det djupaste av alla mänskliga begär.
Samuel.
Vänner,
vad är tradition – i katolsk mening? Det kan inte innebära att vi tror och gör som vi alltid har gjort – för det tror och gör vi inte. Vad säger ni? Vad är tradition?
Gert
Samuel skriver ”Gud är det djupaste av alla mänskliga begär”. Det blev för mig en aning om vad jag saknat i vägen mot det Gert skrev så rätt för några kommentarer sedan: ”Men så skrev jag också ”i första hand”. Vad/vem döljer sig bakom våra gudsbehov och vad kan vi veta om detta?”.
Krister
PS Frågorna kvarstår – så är det ju – både om vad våra gudsbehov ger för gudsbild,
och om vad vi lever i när vi säger att det är i Traditionen.