”Vad händer i vår kyrka ? ”

” Vad händer i vår kyrka ?”

”En kväll om den senaste tidens händelser kring katolska kyrkan och Vatikanen och SSPX

Maria Hasselgren, pressansvarig för katolska kyrkan och msgr Jorge de Salas
jur dr i kanonisk rätt och biskopsvikarie för kyrkorättsliga frågor
hjälper oss att reda ut den senaste tidens händelser. ”

Föreställningen var ”utsåld” i stora församlingssalen i Sankta Eugenia 5 mars kl 1900.

För det första varför presenteras inte Jorge de Salas som det han OCKSÅ är ? Opus Dei.
Det är en mycket viktig detalj i detta sammanhang när SSPX är på tapeten.

Halva kvällen gick åt Maria Hasselgrens information av händelseförloppet sett ur biskopsämbetets perspektiv. Där framkom tex att biskopen inte fick bekräftat besked från Vatikanen (via nuntiaturen? ) om att exkommuniceringen av SSPX skulle hävas förrän på morgonen samma dag det skedde.
Hur kan en biskop i katolska kyrkan (och ett helt katolskt stift) finna sig i denna bristande kollegialitet som bla får som konsekvens att samma biskop måste framstå som ett frågetecken i massmedia ?
Det var bara en av många frågor som väcktes hos mig under kvällen.

En annan fråga var att ingen bland kvällens åhörare reagerade på Jorge de Salas enbart positiva syn på själva upphävandet av exkommuniceringen i sig. Det enda problematiska för Jorge de Salas var den dåliga timingen från Vatikanens sida. Och den enda kritik Jorge de Salas hade mot Vatikanen var dess klantighet (mitt uttryck) i själva handläggningen. Annars ser Jorge de Salas fram emot den kommande ”enhetsprocessen” och han beskrev upphävnadet som ett ”väldigt modigt beslut av påven”
Katolsk fromhet som går hand i hand med naivitet är Gefundenes Fressen för SSPX liksom det är för Opus Dei. Det stod i alla fall klart för mig efter denna kväll och att nu gäller först och främst att allt ståhej kring Williamson ska lägga sig.

En ung flicka – SSPX sympatisör – frågade lågmält fromt och troskyldigt varför katolska kyrkan upplåter sina kyrkor på andra håll i världen men inte i Sverige ? ”Det är upp till den lokala biskopen att bestämma” svarade Jorge de Salas. Och …. som ungdomar brukar säga. Nej det kom ingen följdfråga på vad detta teoretiska svar i praktiken månne kunna betyda för oss i Sverige.

SSPX har fått betala ett mycket högt pris för sitt indiskreta sätt att saluföra en del av sin ”högerideologi”. Diskretion kommer att bli en hederssak framöver. Jorge de Salas – tränad av och inom Opus Dei – kan bli en utmärkt handledare i denna ädla konst.

SSPX präster/ biskopar är giltiga men olagliga Valid but illecit. Det olagliga SSPX-brödraskapet lever dock ett välordnat och välorganiserat liv, parallellt med den lagliga katolska kyrkan på olika håll i världen.

Det är nog bara en tidsfråga tills SSPX blir en laglig personalprelatur precis som Opus Dei.
Det finns för mig inget tvivel efter Eugeniakvällen och den entusiastiske Jorge de Salas att det för Sveriges del bara är en tidsfråga när även svenska katoliker som väntar på detta, precis som på andra håll också kommer att beredas möjlighet at kunna välja om de så att säga vill delta i olagligheter dessförinnan.

”Det är en komplicerad juridisk situation ” sa den kyrkorättskunnige Jorge de Salas i en ton som om det juridiska vore den ENDA komplikationen.
Ty för Jorge de Salas verkar det överhuvudtaget inte finnas några andra komplikationer. Den insikten borde ju ha utgjort en komplikation i sig för åhörarna i Sankta Eugenia. Att så inte var fallet måste ha utgjort en lättnad för Jorge de Salas, vars Opus Dei grundare, den helige Josemaría Escriva de Balaguer ( död 1975) blev saligförklarad på rekordtid bara 17 år efter sin död och helgonförklarad efter ytterligare bara 10 år 2002.

Lika bråttom har inte Vatikanen haft när det gäller Oscar Romero som mördades av en högerextremist 1980. Ännu 29 år efter mordet är den påbörjade saligförklaringen inte klar. Jag har som katolik levt i den föreställningen att det är en merit ur helgonsynpunkt att våga sitt liv, att bli mördad. Men verkligheten talar ju sitt eget språk, så jag kan inte dra någon annan slutsats än att det är skillnad på folk och fä i Vatikanen.
Att Vatikanen är ”högerhänt ” kan ju också konstateras efter den ”etniska rensningen” av befrielseteologiska biskopar och präster i Latinamerika som skett och som ersatts med just Opus Dei företrädare. Opus Dei lär ha runt 80-87000 medlemmar i världen exklusive sympatisörer.

Att det dock inte enbart är enhet som driver Benedikt XVI avspeglas i dennes totalt bristande intresse att överhuvudtaget tala med en rörelse som ”We are church” som räknar med ca 2 milj anhängare i 40 länder.

För att inte tala om den växande bomben giltiga men illegala kvinnliga präster inom katolska kyrkan.

Vatikanen har däremot ett väldokumenterat stort tålamod och utomordentligt god vilja när det gäller att leta efter bortsprungna ”bruna får”.
Prästbrödraskapet SSPX lär ha ca 4-500 präster, 150 prästkanditater. En miljon sympatiserande lekmän nämndes.

Katolska kyrkan i Sverige har tilldragit sig stort mediaintresse sedan SVT Uppdrag Granskning sändes 21 jan. Progammet var enligt Maria Hasselgren ”SVT största scoop någonsin ”.
I Gomorron Sverige dagen efter satt därför Maria Hasselgren och Gert Gelotte och svarade på reporterfrågor om SSPX och katolska kyrkan.
– Har kyrkan blivit mer konservativ frågar reportern
– Nej det skulle jag inte säga, svarar Maria Hasselgren utan att blinka och vill istället tala om bla ”rättvis jordfördelning” mm
Reportern ger sig inte. Tar sats igen och frågar om man inte ändå kan säga att ”det blåser en konservativ vind över kyrkan?”
I det pressade läget svarar Maria Hasselgren
-Kanske, men……. och så vill hon snabbt återgå till favoritämnet ”rättvis jordfördelning” som hon tycks ha laddat upp med inför programmet.
Reportern var måttligt intresserad och frågade istället Gert Gelotte
– Håller det på att ske en kantring ?
– Ja det är glasklart och helt uppenbart svarar Gert Gelotte,  också utan att blinka och fortsätter
– Det finns ingen jämförelse med hur kyrkan såg ut på Johannes XXIII tid och hur kyrkan ser ut idag med Benedikt XVI. Kyrkans ledning idag är oerhört konservativ, reaktionär, klerikal och auktoritär på ett helt annat sätt .

// Irène