Domprost Hans Ulfvebrand – Stockholms domkyrkoförsamling – i DAGEN
”Jesus är vägen till Gud för oss kristna. Guds vägar till oss kan vi inte kontrollera. Gud har vägar till oss oavsett traditioner.”
http://www.dagen.se/hans-ulfvebrand-jesus-ar-inte-enda-vagen-till-gud-1.385532
// Irène
PS DAGEN ”Jesus som enda vägen är en kärnfråga”
”Den populära kampanjen Mitt kors har vållat hätsk debatt inom Svenska kyrkan. Uppståndelsen bottnar i en historisk konflikt kring hur kyrkan ska se på kristendom.Bedömare varnar nu för att samfundets kris kan djupna.”
http://www.dagen.se/jesus-som-enda-vagen-ar-en-karnfraga-1.768369
SJÄLVKLART har den Gud jag tror på ”vägar till oss oavsett traditioner” Något annat helt otänkbart.
Han verkar vara en troende präst Hans Ulfvebrand och en präst som är troende utan att äga G-ds mun eller vilja reglera G-ds hjärta. Jag trodde sådana präster var i det närmaste utrotade. Det tryggar mig att några finns kvar.
Agneta
Hade han också trott på bibeln hade jag hållt med.
Staffan Wadström
Ursäkta Staffan…??? Hur tänker du nu eller kastar du ur dig något barnsligt för att du inte har något annat att komma med?
Om flera vägar leder till G-d så anser väl alla dessa vägars läror att den är den rätta för de som söker däri. Vad har det med det hela att göra? Du brister i logik.
Och du får gärna förklara dig om du har något vettigare att säga men ska du bli en av dessa troll som bara blir barnslig på bloggen så avstå gärna. Sånt orkar inte jag efter 11 år med…på vår fina blogg.
Agneta
agneta,
problemet med hans resonemang är ju att han faktiskt inte tror på Jesus när han säger de avgörande orden – ”jag är vägen, sanningen och livet osv.” Hans U skriver – ”Fast det är ett anspråk som Johannesevangelisten har, och som han lägger i Jesu mun. Det anspråket är som om jag säger till min fru ”du är den finaste i världen”, det säger jag i ett kärleksspråk till henne men jag kan inte veta om hon är bäst i världen.”
Alltså, han tror inte på vad Jesus säger i denna text. Utan någon teologisk förklaring. Varför då tro på Jesu ord överhuvudtaget. Någon annan av evangelisterna har kanske ”lagt orden i Jesu mun” även här.
Slutligen, din debatton är inte så kul. Vad var barnsligt i min fråga? Har de 11 åren på bloggen präglat dig alltför mycket?
Godmorgon Staffan
Jag ber om ursäkt för att jag blev trött och sur men de flesta som varit inne på vår blogg dessa 11 år har varit konservativa troll som vill bråka med oss . Att dag ut och dag in vara beredd på dessa troll är förbaskat tröttsamt och när det gäller ekumenik och tolerans och yttrandefrihet ytterst desillusionerande.
Hans Ulfvebrand säger:
”Jesus är vägen till Gud för oss kristna. Guds vägar till oss kan vi inte kontrollera. Gud har vägar till oss oavsett traditioner.”
du säger:
”
problemet med hans resonemang är ju att han faktiskt inte tror på Jesus när han säger de avgörande orden – ”jag är vägen, sanningen och livet osv.”
Vad är problemet? Han säger att han är kristen. Och hur kan man anse att han inte tror på Bibeln vilket är rätt magstarkt då det handlar om en domprost. Hur kan man mer eller mindre döma en medbröder i tron? Även en pedofilpräst kan tro på Bibeln och jag kan stå helt oförstående till hans tolkning men det är en annan sak. Den prästen tolkar ”Låten barnen komma till mig” som en babian och jag kan inte ta bort att han tror på vad han läser.
”Jag är vägen sanningen och livet” …det finner jag naturligt Buddha, Lenin, Trump, Muhammed skulle kunna säga detsamma. Det är naturligt.
Däremot tycker jag att det du säger till din fru är en fin skildring av tron. Den personliga vägen till G-d eller till en partner. Den är dock ett personligt val och vi gör alla ett personligt val vad det gäller partner eller G-dsbild.
Men kärleken är densamma!
Så jag tycker du tänker både fundamentalistiskt /euforiskt nyfrälst och förlåt…ytligt!
Agneta
Agneta, god eftermiddag!
No hard feelings här, även om jag inte brukar kallas troll etc.
Kanske vi inte i en bloggdialog kommer så mycket längre. Vill ända ge min syn på detta: Tycker du resonerar lite märkligt. Menar du att det är fundamentalistiskt/euforiskt nyfrälst/ytligt att beskriva Jesus anspråk som Bibeln framställer det? När Jesus säger sig vara Guds son, Messias, och enda vägen till Fadern. I Apg(4:12) kan vi läsa ”Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss”. Dessa anspråk har förvisso alltid varit djupt anstötliga, redan under romarriket, men också idag i takt med vår religiösa mångfald.
Men detta kan ju inte vara argument för att bortse från Jesu ord. Visst skulle Buddha, Lenin eller Muhammed kunna ha samma anspråk, ja, tom Putin. Men ingen av dessa har någonsin , såvitt jag vet, uttalat sådana anspråk som Jesus gjorde. Jesus är på så vis unik. Sedan står det var och en fritt att tycka annorlunda. Men som kristen företrädare och domprost är det nog inte så lyckat.
Hela den här frågan handlar ju i grund och botten om två saker – synen på sanning och synen på Bibeln. Om sanning – frågan är om det då finns något objektivt och absolut som därmed gäller för alla – eller finns det många sanningar enligt ett relativistiskt synsätt?
När det gäller hur vi ser på Bibeln – beskriver Stefan Gustavsson det bra i sin bok ”Kristen på goda grunder”: Är Bibeln Guds ord till människan som de allra flesta var överens om före upplysningen, eller ska vi se Bibeln som människans ord om Gud? Är väl rätt avgörande hur vi besvarar dessa frågor.
Om detta skriver f ö den framstående apologeten William Lane Craig bra om i sin bok ”Till Trons Försvar”, liksom Stefan Gustavsson i ”Skeptikerns Guide Till Jesus 2”. Ingen av dessa lärda herrar är vare sig fundamentalister, euforiskt nyfrälsta eller ytliga, vad jag kan förstå…
Vänligen Staffan
Hej Staffan
”Om sanning – frågan är om det då finns något objektivt och absolut som därmed gäller för alla – eller finns det många sanningar enligt ett relativistiskt synsätt?”
Finns det en objektiv sanning är en fråga som är lika omöjlig att besvara som frågan om G-d och universums uppkomst resp protoner och neutroners och kvantpartiklars existensberättigande.
Det kan aldrig besvaras anser jag eftersom då försvinner ”resans gång” dvs människans mystika pilgrimsväg …till ett mer upplyst och ödmjukt ”jag”. En bättre värld som speglar Skaparens vilja. Det är inte menat att vi ska förvalta en enda objektiv Sanning. Till det är vi omogna. Vi måste lära oss mången ting på vägen. Då får vi oxå lära oss att en sanning för dig är en annan sanning för mig.
Du kanske inte följt KVs blogg så bra och jag förstår att du är en traditionell kristen och då får man tassa lite på tå …tror jag. Men vi har flera ggr diskuterat ”sonskapet” här på bloggen och jag är nog den som är i dina ögon mest ”far out”. Eller förtappad. Jesus är Joshua för mig, en underbar judisk rabbin och den störste andlige ledaren som G-d har gett oss. Men denne jude slängde inte runt med att han var en förmer g-ds son eller dotter än någon annan. Det var efterföljarna som gjorde och som jag anser gjorde så för att avskilja sig från judendomen och för att politiskt vinna raffinerande terräng i ett romarrike fyllt med diverse religioner och framförallt politiskt förtryck. Ändlöst slaveri. Vilken religion kan vara mer främst om man säger sig ha G-ds son? Ett genialt drag.
Att ifrågasätta detta har varit tabu. Ja, förr brändes såna som jag på bål. Men detta ”sonskap” anser jag ha blivit ett vapen mot andra och jag kan inte tro på en G-d som inte har många LIKA BRA vägar …in till sitt hjärta. En G-d som omfamnar alla som hanterar G-ds värld med kärlek. Djuren, bären, skogarna och den hemlöse. Och som Joshua levde…med de som är ur den rika världen förkastade och de som är sjuka av sjukdomar eller sex och drogmissbruk etc… är det största av föredöme. I det lilla och oansenliga finner vi det stora. Därför slår kyrkans (de pompösa och rigida och giriga kyrkorna) storhet mig på käften var gång jag söker den ljuva stilla ton i all anspråkslöshet som jag söker däri. Präster är för det mesta oupplysta och egenkära och fanatiska resp slentrianmänniskor. Etiker o estetiker enligt Kirkegaard.
Nej, frälsningen är inte bara Jesu-Joshua. Det är en tradition som för mig är lättare att navigera i. Som jag föddes in i. G-ds frälsning gäller alla och vägarna är oändliga.
Var gång man hävdar att ”jag och vi kristna har sanningen och Jesus är den enda vägen” då har man stulit G-ds mun och öron och G-ds hjärta. Och det är fundamentalism.
Jo, och det detta är för mig en ytlig fråga:”Är Bibeln Guds ord till människan som de allra flesta var överens om före upplysningen, eller ska vi se Bibeln som människans ord om Gud?”
Svaret kan bara bli både ja och nej. Något annat vet vi inte.
Agneta
Ok,
vi får nöja oss med att vi en nästan diametralt motsatt syn på Jesus och Bibeln.
Och detta med fundamentalism – är det du skriver isåfall inte också fundamentalism. Du har en väldigt bestämd och, som det synes, orubblig bild av präster och andra som hyser en annan ståndpunkt.
Ha det så gott!
Tja Staffan… Jag lämnar ju dörrar öppna för olik sanningar och tolerans för detta. Det finner jag inte fundamentalistiskt.
Ha det gott själv // Agneta