Vänner,
Biskop Anders Arborelius har låtit publicera en utredning angående anklagelser om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan i Sverige. Givet att utredarna haft full frihet och tillgång till allt material förefaller den mycket väl genomförd och dess slutsatser rimliga.
Vid en internationell jämförelse tycks kyrkan i Sverige ha drabbats i mycket begränsad omfattning av prästers sexuella övegrepp. Menvi är en del av världskyrkan och delar därför ansvaret för allt som sker och skett i kyrkan. Därav följer att debatten om vad som måste göras för att undanröja orsakerna är lika angelägen i Sverige som i USA, Tyskland eller Belgien.
Gert Gelotte
Här är TV4 intervjun med biskop Anders
Sorry det duger ej,
Biskop Anders säger att utredningen kommit fram till att han inte mörklade eftersom han trodde i god tro att det var ett själavårdande samtal o att inget mer förväntades.
Tänk om biskopar överlag som tagit emot pedofilberättelser sa att det var ett själavårdande samtal och sådana kan man som präst få det mesta till… om man så önskar… ja då skulle de flesta komma undan.
Betänk en ung människa som är rädd för konsekvenser … för kyrkan… för föräldrarnas reaktion …för kompisarnas reaktion inte minst … och som berättar och kanske JUST DÅ eventuellt tycker att inget mer ska göras???? Speciellt om prästen som lyssnar tittar konstigt och ja…vad som…
Den unge människans hela liv står på spel… INTE PRÄSTENS.
Vilket lätt väg ur eländet den prästen kan ta om han tycker att det inte fanns några förväntningar på att han skulle ingripa.
Jag anser att det är just sådant som leder väg för easy way out o i sinom tid till mörkläggning.
Det är ett typiskt RKK- beteende, sorry biskop Anders!
Det är möjligt att det finns saker jag inte läst som kan mjuka upp utredningens o biskopens syn på att inget förväntades.
Självklart ska man hjälpa människor som råkat ut för detta o står ensamma mot hela det kyrkliga maskineriet….o se till att förväntningarna infrias uttalade eller ej.
Det ligger i sakens natur att offret är livrädd.
Vad Kristus skulle göra? Han o Döparen hade båda vrålat rakt ut… sin förbannelse över det inträffade.
Men nu har jag kanske inte läst allt/fel så varsogoda kom till min hjälp…säg att jag ha fel och bevisa det. Jag har bara läst Expressens återgivning.
Men om det är sant…jag tål inte elegant humbugeri vare sig det är s.k. gedigen utredning, påve eller polis.
Jag har gärna fel.
Agneta
Jag tycker väsentligen att utredningen ser ut att vara gott utförd och med rimliga åtgärder
vidtagna/föreslagna. Helt säker går nog aldrig att vara.
Här är länken till Expressens artikel. Försök bedömmma själva. Se flera länkar ovan.
Se även presentation på Bengt Malmgrens blogg.
Jag tycker att den här utredningen är en bra början. Utredaren har gått igenom de anklagelser som finns och lägger fram det material man hittat.
En svaghet är att det inte framgår vilket arkivmaterial man gått igenom, det finns olika arkiv inom stiftet, har man tittat på allt som kan vara relevant?
I dagens SvD medger biskop Anders att han inte vet om det förekommit fler sexuella övergrepp. Se då till att göra allt för att bringa klarhet i det, biskop Anders bör inte nöja sig med att sitta och vänta på anmälningar.
Precis som Agneta skriver är det ett svårt steg för en ung människa att berätta om övergrepp, det kan dröja många år innan offret klarar av att göra det. Konsekvenserna för individen och faktiskt för kyrkan är fruktansvärda.
Mitt förslag är man låter en utredare, helst utomstående, gå igenom allt arkivmaterial som kan innehålla information från nu och en 20-30 år bakåt. Undersök de rykten som går runt, intervjua alla som kan ha sett eller hört något misstänkt. Det tar säkerligen emot för en volontär och ännu mer anställd att anmäla misstankar om brott.
Finns det någon olämplig katolsk präst som fortfarande är aktiv borde det vara högsta prioritet att finna och stoppa honom.
/Anneli
Pingback: Utredningen om sexuella övergrepp i Katolska kyrkan i Sverige… | Bengt Malmgren
Ju mer jag tänker på saken, ju viktigare framstår frågan om vad som sker nu. Jag har hört uppgifter, som jag betraktar som trovärdiga, som tyder på att det fortfarande pågår sexuella ofredanden och möjligen övergrepp mot barn och ungdomar i Katolska kyrkan i Sverige.
Det finns personer som har uppgifter på vilken/vilka präster det gäller och vilka de drabbade är. Jag vet att man har diskuterat åtminstone något fall, men inte hur högt upp i stiftets hierarki detta skedde.
Känner biskop Anders, Fredrik Emanuelsson och Jorge de Salas till dessa misstankar? Det vet jag förstås inte, men jag är säker på att det behövs mer än en utredning för att komma till rätta med decennier av en tystnadens kultur.
Om vi utgår från att stiftets högsta ledning inte vet något, behöver de förstås försöka ta reda på fakta, som jag skrev i min första kommentar.
Arkivmaterial har jag redan nämnt, men det kan gå snabbare att få en uppfattning om va det gäller genom prata med dem som arbetar med barn och ungdomar i församlingarna och förstås på SUK. Be dem höra sig för bland sin grupper. Hör med de olika föräldragrupperna, vet eller misstänker någon något? Undersök det.
Man får inte låta bli att vända på någon sten när det gäller barns och ungdomars säkerhet.
/Anneli
Vore det inte bättre om stiftet använde de pengar man nu tänkt skänka till organisationer som hjälper barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp till att utreda situationen i stiftet nu?
Köp utredningstjänsten av t.ex. Rädda Barnen och få in en utomstående som kan intervjua personer med insyn och gå igenom lämpliga handlingar.
Jag är övertygad om att det känns mer angeläget för t.ex. Rädda Barnen att arbeta med misstänka övergrepp som kan pågå nu, än de som skedde på 1940-talet.
/Anneli
Bra!
Eller varför inte till ett hem för offer av pedofiler i Bangkok eftersom man skickade iväg en fd numera avliden kyrkoherde på semesterresa till Bangkok trots att dennes kollegor med ALL SANNOLIKHET visste att karln hade för vana att pilla på mäns (pojkars?) gylfar när han hälsade. Åtminstone har en församlingsmedlem mig veteligen skrivit brev till prelaten (prelater) om detta då det begav sig. Och jag själv tog upp det med den nye kyrkoherden som bara flinade menande. Som sagt… det har gett mig ett dåligt samvete i alla år… att jag inte gav den mannen en örfil.
Jag nämnde på Forumet för några år sedan under ”Inter-religion” om den underbara buddistnunna som var känd i Thailand (med eget tvprogram) som skapat flera hem för kvinnor o barn som utsatts för sexuellt våld av europeiska gubbar. Man kan stödja hennes verksamhet med tanke på att Stiftet med sina (våra) pengar bjöd på resa som kan ha inneburit en våldtäkt på pojke/barn. Barn är barn även i Thailand!
Vill man utreda detta så tycker jag att ansvarig på stiftet ska fråga prelaterna som tjänstgjorde med denne kyrkoherde och så får vi hoppas att dessa inte ljuger. Srtiftet vet vem det gäller… Jag personligen har inget mer att säga än att uttrycka min ilska.
Agneta
Det är ju fruktansvärt!
Jag förstår inte varför du inte anmäler dina misstankar direkt till stiftets ansvariga.
Om du har kännedom om ngt är det väl din plikt att anmäla, eller? Du skriver kryptiskt att stiftet vet vem det gäller…men frågan kvarstår; Om du vet något är det väl din plikt att anmäla annars är du ju en lika god kålsupare som de andra som mörkar.
Stiftet har ju utrett ett fall som utspelade sig på 40-talet och där förövaren var avliden så varför inte nu?
Karin G. och Agneta
Jag tänkte föreslå Agneta samma sak. Har du namnet på prästen som ofredade och också på den kyrkoherde som flinade tycker jag att du ska göra en anmälan. Den behöver inte vara något komplicerat utan beskriv vad du misstänker har hänt, när, vem som gjort det, vem som drabbats om du tror dig veta det. Och vilka du berättat det för och som inte gjort något.
Tar utredningen för övrigt alls upp alla dessa som tigit om och mörklagt de sexuella övergreppen? Det borde den göra, skyddande av brottsling är också ett brott.
/Anneli