Jaha…
Först ger man sig på svenska kyrkan från katolskt håll (och lundensiskt) och sedan snor man Berget från protestanterna och sedan fixar man hit påven. I höst 31 okt.
Jag lär resa från staden i alla fall eftersom jag har mycket svårt för falska varianter. Eller får jag bese artilleriet av säkerhetsvakter och dignitärer från ateljefönstret som inte ligger långt ifrån Domkyrkan. Om jag giter.
Nu sägs det att det ska firas med lutheraner…500 års jubileum av reformation. Vadan detta? När vi inte ens kan gå i gemensam nattvard?
Irene och Gert ni får komma med det positiva…
Agneta
Agneta,
det får för min del vänta tills jag vet hur programmet ser ut. På kort sikt kan man se på påvebesöket som vilket kändisbesök som helst. Alla kändisar som ler och vinkar är populära och drar mycket folk. På längre sikt och allvarligt menat får vi se. Johannes Paulus II besök i Sverige 1989 var mycket lyckat på kort sikt. Inte minst därför att Svenska kyrkan verkligen ansträngde sig. Stämningen var mycket hjärtlig till skillnad från i övriga nordiska länder. Värst var det i Danmark där påven togs emot med armbågen.
Men den goda stämningen från 1989 har inte varat. Det beror framför allt på att vårt eget katolska stift blivit mer slutet och konservativt samt föredrar ekumenik med fundamentalistiska grupperingar inom frikyrkligheten. Förhållandet till Svenska kyrkan är kyligt, minst sagt. Undantaget den lilla gruppen kvinnoprästmotståndare förstås.
I bästa fall blir Franciskus besök en chans till omstart av relationerna till Svenska kyrkan. Ett initiativ av påven skulle betyda mycket. Vad som behövs är ömsesidig respekt och framför allt insikten att vi kan vara eniga utan att vara ense om allt. Teologisk mångfald kommer det alltid att finnas.
Gert
Gert och Agneta
Jag undrar vad Franciskus skulle säga om han fick höra att i Stockholms katolska Stift har biskop Anders egna hemsnickrade regler för ”bemyndigande att kalla sig katolik” som skiljer sig från praxis som råder på kontinenten…….
Jag undrar vad Franciskus skulle säga om han fick reda på att biskop Anders aldrig en enda gång offentligt tagit avstånd från katoliker som kontinuerligt hackar på svenska kyrkan och som tolkar biskop Anders tystnad som medgivande……..
Jag tror att Franciskus skulle bli rörd och berörd av att få veta att ärkebiskop Antje räknar sina ärkebiskopliga anor till den katolske biskop Stefan 850 år sedan……..och jag tror inte att Franciskus skulle anse att det var rätt att kända katolska überkatolikerna i Sverige ONDGJORDE sig över detta…… nu när målet är att katoliker och lutheraner ska enas kring sin gemensamma historia och hitta tillbaka till sina gemensamma rötter……
// Irène
Ja, Irene
Det var lite rörande att höra ärkebiskopen beskriva i pressen det positiva mötet med påven och de frågor du ställer är mycket adekvata. Kanske skulle man låta påven få reda på den mobbing som oliktänkande katoliker i Sverige kan råka ut för och det även från BÄ. Och den mobbing som katoliker kan utsätta lutheraner för.
Svenska kyrkan är på många ställen helt på fall. I Malmö finns bara en kyrkoherde exempelvis! Sveriges 3:e stad och bara en kyrkoherde. Muslimer, katoliker och ortodoxa tar över och besöksantalet i svenska kyrkan lågt.
Men flyktingar sover på svenska kyrkans golv. I Malmö.
En katolsk indisk fransiskanerpräst frågade mig en gång om svenskarna var ett troende folk. Jag svarade då att de är ett folk som älskar att gå tysta i naturen och att de kämpar för mänskliga rättigheter. Då svarade han ”det om något är ett troende folk!”
Tänkvärt i denna kyrkliga ankdamm.
Likaså undrar även jag om påven vet om katolska professorers skrivelse mot sv. kyrkans firande i Uppsala. Ett mycket osunt sätt att bemöta andra kristna med även om fakta efterlystes med viss rätta. Men vaddå fakta? Historien är inte fakta enbart det är även känslor bakom fakta! Och det är mänskliga gemensamma förlopp …av just känslor. Jag tyckte det var vidrigt och jag tyckte det var otäckt när folk skriver på …troligen bara av farten. Som om de var akademiska marionetter trädda på trå. Nickerdockor som tycker som ledaren. Eller om de var förlästa uvar i kyrkohistoria och skulle visa sig på styva linan för att inte förlora anseende i de självpåtändas klubb för inbördes beundran.
Prelatvärldar i Lund och Uppsala. Prästsöner som flaxar med tuppavingar i sen pubertet mot sina lutherska fäder.
Jag håller inte mycket av svenska kyrkan och inte av katolska kyrkan heller men jag håller av G-d.
Som den sura kärring mot alla mänskliga grupperingar (ni o vi) …jag blivit. Vilket jobb Peter vaktmästare och Mustafa vaktmästare och Mose vaktmästare har att föra muslimer in till sina jungfrur, katoliker till sin jungfru och judarna till sin egen landsdel i himmelen! Och så frifräsarna som ska in till sin kompis Jesus i hopp om att i fred få snacka på himmelskt språk ingen annan förstår än just …deras… Jesus.
Det har blivit en saga av allt. Mänsklighetens behov av den gode sagopojken som vinner jungfrun/prinsessan och halva kungariket. Vuxna barn i behov av saga och myt. Lite förfinat genom en teologi som aldrig kan räknas som vetenskap. Med rätta menar jag.
Påven vill kanske genom att besöka synagogor, moskéer o lutherska kyrkan börja föra ett samtal med den G-d som tillhör oss alla. Tillsammans med alla. Att ödmjuka sig o släppa illusionernas terrorvåld! Om det är vad påven vill …då är han min påve.
Jag tror han skulle sucka, Irene om han förstod att katoliker gärna spottar på de få aktiva lutheraner som finns i detta land.
Förhoppningsvis skulle han fråga sig vad de tror sig få ut av det. Vad är vinsten?
Agneta
En sak till.
Om Vatikanen är på sin vakt ang vad svensk katolsk press skriver om ett påvebesök i Sverige/Lund så läser man väl den enda progressiva blogg som finns jämte Annelis. Bengts blogg är ju tillrättalagt och mesig och kan inte räknas som progressiv eller som fri (du raderas ju).
Alltså så läses KVbloggen och då får väl de undersökande söka vidare ang katolsk arrogans mot lutheraner.
Just continue to roll ….the blogg….
Agneta