Paus.

På grund av ett offentligt gräl mellan mig och Gert  på bloggen tar jag paus från KV. Grälet handlade om vad man får och inte får tycka i flyktingfrågan. Det blev en kalldusch för mig när jag förstod hur oerhört lätt det är att bli kallad främlingsfientlig. Det skrämmer mig.

Det skrämmer till tystnad och jag anser att sådana sammanhang är farliga att vistas i. Jag har tagit bort inlägget eftersom jag tog personligen och säkert oproffsigt  illa vid mig. Det finns en vardag och ett kreativt arbete under dagen för mig att ta ansvar för. Jag har inte haft intentionen att vara proffsjournalist utan den Agneta jag är. Jag är definitivt inget helgon när det gäller mina vacklande känslor hit och dit när det gäller flyktingströmmen.

Jag är tveksam till många av de massor av unga araber som kommer in i landet istället för kvinnor och barn vars nöd är störst. I ett land som Egypten där 90% av kvinnor är könsstympade så är och förblir jag tveksam till den muslimska kvinnosynen. Den arabiska mannen. Det står jag för och det säger jag högt och jag tänker fortsätta kunna säga det. Det kan också så vara att mitt inlägg var obetänksamt men det ska mycket till att kalla mig främlingsfientlig och sexistisk därför att jag vill bara ta in kvinnor och barn med direktflyg o ev. män senare.

Då min tro på kyrka är ringa är måste jag betänka vad jag gör som skribent här. Det syns mig vara dogmatism överallt i den religiösa atmosfären. Jag har min tro.

Alltgott

Agneta