Läs Gert Gelottes krönika i morgondagens GP.
”Trots allt har den konservative påven uppmanat troende att bruka sitt förnuft. Kanske kan sprickor i rädslans murar skönjas, skriver Gert Gelotte.”
”När påven talar, lyssnar världen. Den kan bli rasande. Men den är inte likgiltig.” Så skriver Sveriges ambassadör i Vatikanen, Ulla Gudmundson, i skriften ”Påven Benedictus, kyrkan och världen”, utgiven av Utrikespolitiska institutet i serien Världspolitikens dagsfrågor. Det är en utmärkt skrift. På 32 sidor ger Gudmundsson en saklig och balanserad bild av Katolska kyrkan mitt i dess kanske allvarligaste identitetskris efter senmedeltiden och reformationen.”
”Listan på Benedictus kriser är lång. Men Ulla Gudmundsson träffar förstås rätt när hon pekar på preventivmedel, homosexualitet och abort som ”den huvudsakliga källan till konflikter mellan kyrkan och västerländsk omvärld”.
”Lägger man till intolerans mot teologiskt tänkande utanför boxen och svag respekt för katolikers samvetsfrihet har man också definierat den inomkyrkliga konflikten.”
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.510095-gert-gelotte-en-pave-ur-tiden
// Irène
Gert
Skickligt !
Benedikt XVI i ett nötskal !
// Irène
”Benedictus föredrar en liten kyrka av ”rättroende” framför en stor kyrka i mångfald”.
Frågan är vad som blir kvar av den Romersk katolska kyrkans själ om det bara ett de som tycker om enkla moralregler blir kvar?
Borde inte påven vara lite mer bekymrad över att så många medlemmar lämnar kyrkan och ställa sig frågan varför de inte längre vill vara kvar?
Kanske vill ”vanliga” troende att tron ska handla mer om t.ex. Gud och meningen med livet än detaljerade regler för vem som får göra vad och med vem i sängkammaren?
/Anneli