Vänner,
Wir sind Kirche i Österike har publicerat en mycket läsvärd intervju med Martha och Gert Heizer ur tidskriften ECHO. I intervjun diskuteras bland annat motsättningar inom Wir sind Kirche om vad reformer innebär och hur långt man bör gå:
http://www.wir-sind-kirche.at/artikel/wer-wenn-nicht-wir
Här är ett kort citat i min ganska trevande översättning:
ECHO: På vilket vis ändrar exkommuniceringen ert arbete som ordförande för ”Wir sind Kirche”?
Martha Heizer: För ögonblicket är det den fråga som sysselsätter mig mest. Det finns människor inom ”Wir sind Kirche”som anser att reformer bara kan genomföras inom kyrkan. Men jag är en del av kyrkan, det ändras inte av exkommuniceringen. Men en ”Reform light” som inte gör ont i någon åstadkommer ingenting.
Den Kurs vi hittills har hållit har inte ändrat mycket. Det som ändras nu är att ämnet (prästämbetet och mässan) gjorts aktuellt. Jag tycker det är synd att några medlemmar distanserar sig. I diskussionen om ordförandeskapet fick jag förnyat förtroende. Vi kommer också att föra en inriktningsdiskussion som får visa om det blir den radikalare eller den försiktigare grupperingen som skall bestämma. Blir det den försiktigare träder jag naturligtvis tillbaka. Men gjorde jag det nu skulle det bara bekräfta exkommuniceringen.
ECHO: Vad är det för mening med en försiktigare gruppering i en reformrörelse?
Martha Heizer: Vi talar om kyrkan. I den finns det många människor med ett stort behov av harmoni – det är definitivt något kristet. Det förstår jag, men vi är trots allt en reformrörelse
Gert Heizer: Vi har en lysande förebild, nämligen Jesus. Det han gjorde mot ledningen och överheten var inte snällt. Han hade sina skäl. Inte heller vi handlar av övermod eller för att förverkliga oss själva.
Gert Gelotte
Gert.
”Martha Heizer: Vi talar om kyrkan. I den finns det många människor med ett stort behov av harmoni – det är definitivt något kristet. Det förstår jag, men vi är trots allt en reformrörelse.”
Martha inger respekt. Hon förstår Kyrkans situation och försöker förena kraven på enhet med behoven av reformation. Hon har förmåga att se hur båda fenomenen måste vara förankrade i Kyrkans tradition och Guds ord för att äga trovärdighet och en chans att lyckas. Resourcement och aggiornamento är och måste vara samtida och samtidiga rörelser. Radikala reformer går till rötterna, inte för att hugga av dem utan för att hämta livgivande vatten och näring.
Tack för översättningen.
Samuel.
Gert
I intervjun sägs att Martha Heizer har hört att Franciskus inte känner till exkommunikationen…..
Hela affären mycket märklig……
Vi reformkatoliker lever överhuvudtaget i en märklig tid. I Norden där katoliker som påstår sig vara för reformer uttrycker ”tacksamhet att Martha Heizer vill avgå som ordförande” illustrerar vilka spänningar och konflikter som finns också inom Wir sind Kirche grupper ………
Inte så konstigt att jag av och till känner hopplöshet som inte precis minskar av att B16 faiblesse för SSPX och smells and bells nu förbytts i näste påves svaghet för det evanglikala och happy clappy ……
Bengt Malmgren håller på att nästan levitera …..redan innan Ulf Ekman haft sin premiärföreställning som katolik….
Vad återstår för oss ? Inre exil ?
// Irène
Irène.
Bara purister som SSPX behöver gå i inre exil, vilket väl är just vad de gjort. Är du reformpurist?
Franciskus – en allt folkets man – inser att de evangelikala och pentekostala har något som RKK saknar: de är vår tids snabbast växande och mest framgångsrika kyrkor. De folkliga massrörelserna har påtagliga likheter med den väckelsefromhet Kyrkans grundare gav upphov till redan innan pingstdagen.
Och ännu mer efter Pingsten. Helhjärtad hängivenhet till Herren kännetecknade Kyrkans födelse och fortsätter vara ett av de mest gudomliga drag människan är förmögen till. Evangelii gaudium.
En Petrus som är trogen sitt uppdrag bjuder in allt Guds folk till fest i den stora traditionens gemenskap.
Samuel.
Jag tycker att Martha och Gert Heizer uttrycker sig väl och visar respekt för att det finns olika åsikter och vägar som alla kan vara rätt. Reformrörelsen tror jag kan göra skillnad genom att vara en förebild för resten av kyrkan när det gäller mångfald och demokrati.
Värdekonservativa katoliker anklagar Svenska kyrkan för att vara politisk, men vad de egentligen klagar på är att den är demokratisk. Låt vara ett demokratiskt system som säkert kan bli bättre.
Man klagar över att Svenska kyrkan valt att ha kvinnliga präster och valt en kvinnlig ärkebiskop. Det man klagar på är att majoriteten tycker annorlunda än de själva gör och har valt efter sin åsikt.
I Katolska kyrkan finns ingen demokrati, vi kan år 2014 inte välja vem ska leda kyrkan (de flesta av oss), stiftet eller församlingen. Jag tycker nog att vi borde klaga mer på den saken än på de val Svenska kyrkan gör, det är deras sak.
Där kan och bör vi reformvänner gå i spetsen, tycker jag.
Anneli