Gert
Du påpekar följande angående eukaristifirande
”Vad jag kan förstå är detta i enlighet med den fornkyrkliga praxis som framgår av Apostlagärningarna.”
”Man utmanar inte äganderätten ostraffad.”
Bra att du initierar en diskussion om eukaristiteologi. En mycket känslig fråga särskilt i ett så konservativt stift som vårt.
Signum har ju tillgång till kompetenta yrkesteologer men inte någon ”auktoriserad” teolog vill för svenska läsare tala om ”fornkyrklig praxis ” och eukaristifirande just NU i samband med exkommunikationen av ordföranden för Wir sind Kirche i Österrike.
Skandalöst nog koncentrerar sig Signum ISTÄLLET på att misstänkliggöra och SVARTMÅLA Martha Heizer.
Så fult och okristet !
Christian Weisner ordförande för Wir Sind Kirche Tyskland kommenterar exkommunikationen av Martha Heizer
”Det påstådda svåra brott som Martha Heizer anklagas för begås dagligen av hundratals katolska grupper. Det är en följd av prästbristen att troende ibland firar gemensam gudstjänst utan någon vigd präst. Istället för att bestraffa detta borde man välkomna och glädja sig över en sådan form av lekmannaengagement.”
http://www.kirchenblogs.ch/d/blogs/pWalterLudin
Nedan finns också intressant information om eukaristifirande som ligger i linje med det du anför. (Jag hinner fn inte översätta)
http://www.kirchenblogs.ch/d/blogs/pWalterLudin/m115607
Den allra första beskrivningen av en kristen ”gudstjänst” som finns härrör från Justinus Martyren död 165.
” På den dag som är uppkallad efter solen samlas alla, både stads- och landsbygdsbor. Apostlarnas hågkomster eller profeternas skrifter läses så länge tiden medger.
Sedan håller föreståndaren ett tal i vilket han manar och uppfordrar till efterföljd av denna goda undervisning. Därefter står vi alla upp och ber. När vi avslutat bönen bärs bröd, vin och vatten fram och föreståndaren uppstämmer böner och tacksägelser så mycket han förmår. Folket stämmer in med sitt Amen. Det som tacksägelsen uttalats över delas ut och tas emot av alla. Och man sänder ut det till de frånvarande genom diakonerna. De som äger något ger vad var och en vill. Det insamlade lämnas till föreståndaren, som använder det till att hjälpa faderlösa och änkor, sjuka och nödlidande men även fängslade och främlingar som vistas där. Kort sagt, han vårdar sig om alla behövande.
Denna sammankomst, som är gemensam för alla håller vi på Söndagen eftersom det är den första dagen, den dag på vilken Gud skapade världen i det han förvandlade mörkret och omdanade materien och eftersom det är den dag på vilken Jesus Kristus, vår Frälsare uppstod från de döda. ”
Så ironiskt att 1850 år senare exkommuniceras kristna som återgår till ursprungskonceptet.
// Irène
PS Jesus vigde ju aldrig varken män eller kvinnor till präster. Med tanke på hur Signum fokuserat på Martha Heizers bristande akademiska status kan det vara värt att påminna att om Jesus hade varit lika titelsjuk som Signum så skulle han väl ha satsat på välutbildade rabbiner som sina apostlar och inte fiskare……
Med särskild hälsning till biskop Anders.
Irène till Gert:
”Bra att du initierar en diskussion om eukaristiteologi. En mycket känslig fråga särskilt i ett så konservativt stift som vårt.”
Instämmer, och just därför krävs att vi närmar oss varandra i respekt för den stora traditionen.
Eukaristiskildringen från Kyrkans barndom av Justinus Martyren rörde mig till tårar med sin enkla saklighet, innerlighet och generositet. Den säger det viktigaste om den tidiga Kyrkans praxis och visar att det är en särskilt avdelad presbyter/föreståndare som agerar inför församlingen i ordets och kommunionens tjänst. Praktiken ligger helt i linje med det som Gert kallar ”ordets gudstjänst med kommunionutdelning”. Enligt en initierad källa går det till så här:
Man följer mässans ordning till och med förbönerna. Sedan hämtas Sakramentet från tabernaklet och ställs på altaret. Därefter ber man Herrens bön och efter ”Se Guds lamm… ” så delas kommunionen ut. Avslutas på samma sätt som i mässan. Kan ledas av diakon eller (med biskopligt tillstånd) av lekman eller lekkvinna.
Det finns alltså en salomonisk lösning som är trogen traditionen från Jesus: ”… där två eller tre är samlade i mitt namn där är jag mitt ibland er” och från Paulus: ”Den natten då herren Jesus blev förrådd … ” och tillgodoser kraven från både biskopen och församlingens sida. Successionen och eukaristins legitimitet är bevarad och vi kan alla dela välsignat bröd och vin med varandra oavsett hur många vi är eller var vi befinner oss.
Som Justinus säger: ” Det som tacksägelsen uttalats över delas ut och tas emot av alla.” Eller som Lukas skriver i Apg: ”De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje.”
Samuel, teologiskt konservativ, politiskt progressiv katolik.
Alla,
På ”Vi är kyrka Sveriges” fb-sida efterlyser Magnus Andersson statistik på hur vanligt det är med mässfirande utan präst. Jag hittade en bra webbplats http://futurechurch.org/future-of-priestly-ministry/optional-celibacy/facts-about-priest-shortage-optional-celibacy-and
men den dög inte.
Är det någon som känner till en bättre?
undrar,
Anneli
Vänner,
Inte heller jag vet hur vanligt det är med eukaristifirande utan präst. Men här är länk till fler länkar angående exkomuniceringen som naturligtvis är grotesk och därmed fullkomligt kontraproduktiv.
http://www.wir-sind-kirche.de/?id=125&id_entry=5315
Gert
Vänner,
Före exkomuniceringen publicerade den österrikiska tidningen Der Standard en längre intervju med Martha Heizer.
Det är en mycket bra och klargörande intervju.
http://derstandard.at/1333185093823/Laienmessen-Als-wuerden-wir-Katzen-kreuzigen
Gert
Tack, jag håller med om att intervjun är bra. Kanske kan man helt enkelt fråga ”Wir sin Kirche” om hur vanligt det är med mässfirande och eukaristi utan präst?
Anneli
Gert
”Att beskriva ”Wir sind Kirche” som en Romfientlig åsiktsplattform är nedlåtande och oförskämt.”
Jag vill oerhört gärna skriva under på detta uttalande av dig.
Oerhört avslöjande vad Signum går för !
// Irène