Söndagen den 6 april genomfördes debatten som jag förannonserat här på bloggen. I en fullsatt lokal inne på Tatis i centrala Lund. Tatis är ett galleri för konst o vetenskap samt en kulturgemenskap bestående av konstnärer, forskare, författare o en operasångerska. Medverkande i panelen var professor i konstvetenskap o visuell konst Max Liljefors vars doktorsavhandling var just konst under Förintelsen…. professor i tillämpad etik (Global ekonomisk rättvisa o handel) Göran Collste från Linköpings universitet….författaren Lena Einhorn … Bertil Petersson som är konstnär o ordf. för Skånska Konstnärsklubben. Moderator var jag. Detta var ett samarbete mellan Tatis o JCL Judiska Centret i Lund varav jag är med i båda.
Det var en synnerligen livlig debatt! Många ville komma till tals.
Ämnet var Konstens etiska gränser apropå att Martin Bryder Gallery 2012 ställde ut människoaska från Majdanek som konstnären Carl Michael von Hausswolf stulit o målat akvarell med. Salen var fylld med konstnärer o judiska vänner varav många inklusive Lena Einhorn hade anhöriga som mördats i just Majdanek. Martin Bryder o Hausswolf fick inbjudan men avstod t.o.m. från att svara på den. Salomon Schulman var uppe dagen innan o meddelade mig att han inte orkade med människor som gör karriär på Förintelsen. Han valde att predika om G-d ute i en kyrka på Österlen. Salomon var den ende från Lund som reagerade när det begav sig med orden i SVD ”Jag nedtecknar min upplevelse av judeaskan som ligger mitt i Lund vid en gata där salongsantisemiterna en gång glatt vandrat fram mot stadens grönskande prakt, medan liken sönderföll i krematorierna på andra sidan Östersjön. Få lundabor verkade reagera på min kris. Däremot uppmärksammar den internationella pressen det hela. En BBC-reporter o en der Spiegel – journalist förundrar sig liksom jag över att ingen handgripligen protesterar i staden. (ingen katolik… min anteckning…3000 i församlingen). Ingen försöker ta sig in i galleriet för att föra bort dess kränkande innehåll. Varken politiker eller kyrka. Inga konstnärer varken deras intresseföreningar eller individer, visar någon upprördhet över sin yrkeskollegas gränsöverskridande. Lärdomsstaden uppvisar ett lagom blaserat lugn.”
Till saken hör att både Konsthallschef o Martin Bryder bjuder in Hausswolf till att ställa ut ånyo…samma år. Och i början av debatten visar Max Liljefors fram nyutkomna konstkort till priset av, tror jag, 1000 kr på dessa akvareller av aska ..som Martin Bryder/ Hauswolf låtit trycka upp. Det är inte undra på att stämningen steg.Som ansvarig för debatten jämte Ulrika Hansson hade jag gärna velat ta ställning innan debatt huruvida dessa bilder ska visas i en publik som redan är sårad.
Kortfattat så menade Lena Einhorn att Hausswolf påvisade en okunskap o en historielöshet … att han inte gav sitt verk en textuell bas att bäras av. Han på visade en bristande allmänkunskap på många sätt i motsats menade hon…till Ecce homo… som bars fram av text o syfte. Min åsikt här till er på bloggen är att Hausswolf är pinsamt ytlig o att det är lika pinsamt att gallerister o konsthallschefer ställer ut honom o att konstkritiker/tyckare jamsar med! Max Liljefors framhöll i motsats till Lena att en konst behöver inte text eftersom konst är konst och att konsten inte är en intellektuell fråga primärt. Bertil Petersson uttryckte det vi många konstnärer länge känt att bildkonstnären tillhör en marginaliserad yrkeskategori iom att teori idag är det som nästan endast lyfts fram på konsthögskolor och att elever stressas att lära sig hur de ska marknadsföra sig genom att ”komma” på provokationer. På frågan om etiska gränser menade Göran Collste att konstnären självklart lyder under samma etik som vi andra.
Med andra ord stämningen var laddad! Hälften av publiken var judar och därför var det naturligt att bilder av Förintelsen kom upp men samtidigt lite synd tycker jag nog så här i efterhand eftersom konstnärer skulle behöva få dryfta sin frustration över denna konstens narcissism som föreligger idag o det med hjälp av det inträffade. Dvs detta är en fråga som inte bara är angeläget för judar. Den berör oss alla.
Det finns konstnärer som betalar prostituerades knark för att dra linjer över deras kroppar, lägger sig under presenning på motorvägar för att om en bil kör på dem blir det en visuell konst, eller skär huvudet av hästhuvuden, fjärilar o hundar o katter. Det finns en Dan Park som kallar sig konstnär när han i Malmö målar hakkors o ställer zyklonburkar utanför synagogan i Malmö.
Inga katoliker reagerar här inte… men kanske skulle de reagera våldsamt om en konstnär ville fortsätta att gå tristessens väg in i ett sataniskt mörker när hen gör konstens linolja av aborterade foster.
Jag tror nämligen att detta är inte ett symptom på tomhet ty tomhet kan vara ett andligt mål utan jag tror det är symptom på något mycket farligare : tristess. Den inre o den yttre.
Bland annat …vad tänker ni?
Agneta,
behovet av uppmärksamhet är oändligt och mycket kan man le åt eller ta på största allvar. Men att stjäla mördade människors aska för att måla akvarell med den är att gå långt över alla gränser.
Jag har inga problem med konst som förolämpar religioner – även om jag tycker att man bör ha ett begripligt någorlunda seriöst skäl och inte skall sparka uppifrån och ner.
Men askan från Majdanek var en gång levande människor som skrattade och grät, älskade och hatade, slängde i dörrar och överöste någon med kyssar. Levande människor som klädde på sig en sista gång, packades in i godsvagnar och gick ett fruktansvärt öde till mötes.
Det minsta man kan visa dem och deras efterlevande är respekt. Att använda deras kvarlevor som råmaterial är att fullborda förintelsen.
Gert
Fullborda Förintelsen…..ja. Processen innebär då att konstnären avhumaniserar offren. Fler än judar har dött under diktaturer. Varför judisk aska?
Agneta,
jag antar därför att det är bland det mest utmanande man kan göra.
Gert
Det o foster…vilket säger en hel del. Vad?
Jo jag tänker att de som sysslar med dessa konstprovokationer är vita europeiska män o kvinnor o som lever i ett samhälle som har den mosaiska lagen som etiskt rättesnöre. Nu ska jag inte tjata judendom igen men ändå är det väl totalt snurrigt att det är just detta som provocerar: foster (dödligt) o judar (f.d. dödligt).
Elisabet O-W gjorde en ny Ecce Homo utställning obs NY utställning o jag gillade den definitivt inte. Du gillar henne tror jag. Därför vill jag gärna höra vad du o andra tänker. Nu minns jag inte exakt en av bilderna men en bild föreställde två homosexuella som hånglade vid en mur i Jerusalem. De utförde spektakulär hångel utomhus. Vad i hela friden finns det för textunderlag för denna bild? Att det är rätt (vi ska ha rätten…) att hångla oavsett sexuell läggning utomhus vid en mur som skulle kunna vara den klagomur som judar finner helig i Jerusalem? Du talar om att det är ok. att konsten provocerar religion men jag tycker alltid att man ska sätta det i relation till våra minsta bröder o systrar: barnen. Om det är etiskt o moraliskt fruktbart för dom eller om det är något som bör vara barnförbjudet. Och om det är barnförbjudet varför förlägga det utomhus vare sig det är två som grovhånglar eller en konstnär som ligger under presenning på en motorväg där en bil som innehåller barn kan köra över konstnären.
Om ett etiskt rättesnöre är till för samhällets bästa o det som gör människor trygga o gott så är vårt samhälle fyllt av egocentriskt smörja o framförallt ett okänsligt sådant. Jag gillar också provokationer men de ska vara vattentäta från okänslighet med hjälp av typ den lag vi nytttjar från judar o som Mose bar ner från berget när han samtidigt såg folket dansa runt guldkalven. Jag förmodar att guldkalven var en konstinstallation.
Konsten måste vara fri sägs det …så då har man ju princip rätt att göra linolja av foster …Jag menar att vi har tappat greppet…om något som ingen tycks veta vad det är. Förutom religioner som i sin tur helst vill krama livet ur folk fast de säger något annat.
Vad är det med oss? Är vi alldeles förvirrade o på något konstigt sett instängda i ett självspeglande glas ..vänt upp o ner…med en hysterisk fångad fluga som far åt alla håll o flaxar.
Tankar? Gert…någon?
Agneta
Utifrån detta jag skriver är jag oxå tveksam till Anna Odells självmordsinstallation. Jaha det är väl häftigt att barn kan stå ett stycke bredvid o se denna installation….
Det är ett jamsande från politiskt korrekta att tycka att det så självklart är ok.
Agneta
Agneta,
Å ena sidan: Konsten finns i betraktarens öga.
Å andra sidan: Konst är det som har ett konstnärligt syfte – att få materiella ting att säga något mer, något annat.
Kan ett cykelstyre vara konst? Ja om det vrids i en oväntad vinkel och sätts upp på väggen. Picasso gjorde det och plötsligt står vi inför en framrusande tjur.
Finns det gränser för konsten? Nej, egentligen inte, fast ändå … Om jag ställer ut min avföring på galleri, tar 25 000 för installationen och någon köper den som konst. Blir min avföring konst då? Vem kan svara på en sådan fråga?
Det finns personligt hävdade gränser för vad som är konst – tycke och smak. Men generella? Konstens avantgarde spanar och rör sig i ett outforskat territorium vid och bortom gränsen för den goda smaken. Där uppstår konst. Alla stora konstnärer har gjort skandal, Caravaggio, Rembrandt, Picasso. Till och med Monet.
Att måla akvarell med aska från förintelsen är att gå mycket för långt. Men går det att därav dra generella gränser för konsten? Nej, jag tror inte det.
Gert
Nej precis så …det går inte att sätta upp generella regler för etiska gränser eftersom vi inte lever i länder där folk via ett demokratiskt val valt att ex. en religions regler ska råda.
Vad är det då vi reagerar mot när det gäller askan? Om jag följer dina exempel så är det konstnärliga syftet enligt Hausswolf att vara konst …han målade ju figurativt några enligt honom själv ”drömlika väsen”. Han tillförde vatten till askan o lekte lite på ett papper. Och om det är konst eller ej åligger betraktaren att avgöra eftersom konst uppstår i betraktarens öga.
Status Quo o ändå reagerar vi…
De nyligen tillkomna konstvykorten av askmålningen går att köpa o då bör linolja av fosterfett i små konstflaskor kunna gå att köpa. Eller avbildningar av samma foster. Båda är dels mänskliga avfallsprodukter/griftefrid o dels reproduktioner därav. Och rent hypotetiskt är det ju så att foster slängs i avfallspåsar som ingen äger o alltså kan fångas upp av någon som hittar det (den?).
Slarvigt av Majdaneks museum att förvara aska så o slarvigt av ett sjukhus att slänga foster så (om så är fallet…vem vet?).
När börjar reaktionen? Bara i dess slutliga så kallade konstnärliga resultat?
När ska vi säga stopp o belägg? Hur?
Konsten är fri …. människan är fri…….?????????? Konsten kan inte begränsas generellt …..människan kan inte begränsas generellt ……??????? I Hausswolfs resultat ingår stöld o de mördades aska (f.d. mord) o brott mot griftefriden…är det gränsen?
Konsten kan inte begränsas men människan måste begränsas i sina handlingar o konstnären utför förvisso konstnärliga handlingar …men konstnären är en människa o inte en råtta som fått av G-d den ädla fria rättigheten att göra konst av sina döda (genom gas dödade) råttkamrater.
Agneta
Agneta,
stöld och brott mot griftefriden är en sorts gräns. Men viktigare är nog den moraliska skyldigheten för var och en, även konstnärer, att sätta gränser för sig själv, att inte gå över samvetets gräns.
Gert
Under dagen hade jag och Martin Bryder (Martin Bryder gallery) ett hetsigt men gott samtal. Martin berättade då att han skrivit ett mail till admin på Katolsk Vision för att be om rättelse av fakta kring hans utställande av Hausswolf. Jag tror inte vi fick det mailet eftersom Krister r.i.p. tyvärr gick bort runtomkring denna tid o Krister var vår admin. Därför vidarb. jag rättelse nu eftersom Martin bad mig om att informera våra läsare.
Enligt Martin ställde han inte ånyo ut Hausswolf ett år senare vilket vi hade fått om bakfoten. Jag ber om ursäkt. Däremot kommer Martin Bryder Gallery ställa ut Hausswolf under 2015.
Om du Martin har något att tillägga så är du välkommen….inshallah!
Agneta