50 år sedan Martin Luther King 28 augusti 1963 höll sitt berömda tal ”I have a dream ”
”Jag har en dröm, att en vacker dag skall nationen resa sig och förstå… att alla människor är skapade lika… Jag har en dröm om att en dag skall mina fyra små barn leva i en nation där de inte skall bli bedömda av sin hudfärg, utan enligt innehåll av sin karaktär.”
”Tiotusentals människor marscherade på lördagen genom Washington i USA till minne av Martin Luther Kings tal ”I have a dream” för 50 år sedan.”
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tusentals-firade-martin-luther-king_8452744.svd
Hela talet här
http://www.youtube.com/watch?v=smEqnnklfYs
Nedan video ur Washington Post
Video: Thousands visit the Martin Luther King Jr. Memorial in Washington, D.C., to celebrate the 50th anniversary of the March on Washington.
// Irène
PS Martin Luther King mördades 4 april 1968.
Talet är ett retoriskt mästerverk, på samma nivå som Lincolns tal i Gettysburg, Churchills ”blod, sweat and tears” och några till. Inte många. Om det finns fem tal som förändrat världen, så är ”I have a dream” ett av dem.
Märkligt i sammanhanget är att det rytmiska bruket av formuleringen ”I have a dream” var improviserat. Det kom till sedan en av deltagarna omedelbart före talet sagt till King: ”Tell us about Your dream”, har det sagts mig.
Gert Gelotte
Jag sitter och funderar på ett helt oventenskapligt experiment:
Antag att vi utsätter slumpvis utvalda medlemmar i en relativt genomsnittlig afro-amerikansk baptistförsamling och, kanske hellre, deras relativt sekulariserade barn och barnbarn för Hans Waldenfels frågor i inlägget nedan; Vad associerar ni med ord som ”synd”, ”nåd” eller ”helande”? Antag vidare att vi som praktiserande katoliker jämför med vad våra egna sekulariserade barn och barnbarn associerar med samma ”kyrkiska” ord.
Min gissning är att också de afro-amerikanska baptister som lämnat den regelbundna religiösa praktiken kan spåra en hel ordlista av kyrkiska ord som synd, nåd, helande, befrielse och upprättelse till vardagskampen i bostadsområdet, skolan, och på arbetsplatsen. I den dagliga omvändelsen bort från diskriminering, fördomar och den egna rasismen. Deras pastorer och politiska ledare har helt enkelt visat på ett rike som växer långt utanför kyrkrum och klerikala institutioner.
Våra barn och barnbarn har däremot fått höra söndagsmässornas kyrkiska ackompanierat med uppop och namnunderskrifter om anständig konst i ”rikshelgedomar” om mamma, pappa, barn som skydd mot incest och moralupplösning och om rätten att sjunga psalmer på skolavslutningar…. Inte undra på att kyrkiska ord som ”helande” har väldigt litet att skaffa med vardagens helande och upprättande krafter utanför kyrkans tjocka och medeltida murar. Kanske är det dags för en novena till S:t Martin Luther King J:r, eller finns det någon helgonförklarad i RKK under 1900 -talet som varken är Cathofascist eller kyrkiskt apolitisk?
Erik,
Ditt föreslagna experimnet är spännande. Och torde som du föreslår visa på en starkt skillnad mellan olika miljöer. En autentisk miljö, där deras ”kyrkiska” bottnar, är grundad. Och i Sverige – och förmodligen på långt fler platser – en perifer, oengagerande ”kyrkiska” hos de flesta kyrkorna, dock säkert ej alla? Jag undrar om det inte är liknande iakttagelser som Certeau arbetar med, han som inte är mest teolog utan massa annat, såsom sociolog, psykologi, ”emigrationsforskare”.
Är värt att påminnas om i Tomas Orylskis bok Moderna Franska teologer.
Krister
PS Jag hittade följande läsvärda om Certeau:
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Practice_of_Everyday_Life
Krister,
Tack för länken till de Certeaus ”Practice”. Nordamerikaner kan konsten att göra franskt tänkande på en gång angeläget och samtidigt genomsiktligt. Ja, jag tror att vi faktiskt behöver de Certeaus och andra likars sociologiska tänkande innan vi ger oss i kast med teologin som kanske långsamt börjar smälta i det post-benedictiska snöslasket.
Erik