”För bara några år sedan 2005 kom ett annat uttalande från Vatikanen som hävdade att homosexuella inte kunde vigas till präster.”
Så säger Thomas Reese SJ i en intervju på NPR (National Public Radio) och sätter den nuvarande påvens uttalande i relation till den föregående påvens uttalande och menar att just därför är Franciskus ORD om homosexuella präster EXTRAORDINÄRA och viktiga och särskilt för Afrika men också för USA där fortfarande homofobi är utbredd.
”I mean what typically happens here is people get to know a priest as a priest, as a good person. And then all of a sudden they find out, oh my God, he’s a homosexual. This is what’s happening all across our country, with people getting to know people at work or at school. Once you know someone as a human being and as a person, and then you find out they’re a homosexual, that kind of breaks down the categories and the prejudices.”
Reese tror dock inte att påven kommer att tillmötesgå mångas önskan att gå längre……
När det gäller kvinnor menar Reese att ”påven inbjuder oss att fortsätta diskutera frågan om kvinnors roll i kyrkan.”
Reese tolkar Franciskus uttalande om kvinnor mer positivt än andra och säger ”när hörde vi senast att kyrkan inte har en bra teologi om kvinnor ? Vanligtvis brukar ju Vatikanen utge sig för att vara den som har svar på allt. ”
På intervjuarens fråga om Reese tror att påven inlett en väg mot kvinnliga präster svarar Reese mycket diplomatiskt…….
”We’ll, I think he made it very clear that he doesn’t think so. He believes that the decision of John Paul II against the ordination of women was definitive. Obviously I think there are a lot of women in the church, and even some theologians, who disagree with that. And that’s probably going to be part of the discussion.”
http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=206884498
// Irène
PS Reese är beundransvärd i sitt diplomatiska sätt att bemöta intervjuarens frågor. Inte ett ont ord om hur han själv straffats av föregående påve för att ha hävdat samma åsikt som nu Franciskus framför.
Men Reese understryker att uttalandet måste anses extraordinärt just utifrån att det går stick i stäv med föregående påves uppfattning och uttalanden.
När Reese 2005 i samband med valet av kardinal Ratzinger till ny påve ”valde” att avgå som chefredaktör för jesuiternas tidskrift America så teg Reese jesuitkollegor på Signum som muren.
Lite lustigt utifrån att just de KONFLIKTRÄDDA Newmankillarna med sitt ” fjärde påvelöfte ” valt att döpa sitt institut efter kardinal Newman som i konflikten mellan påve och samvete prioriterar samvetet. Men så var ju inte Newman heller jesuit så han kunde tillåta sig att i det berömda brevet till hertigen av Norfolk skriva de sedermera bevingade orden
”Om jag – vilket torde vara högst osannolikt – måste utbringa en skål för religionen, så skulle jag dricka den för påven. Men först för samvetet. Först därefter för påven.”
På Signum – har trots Newman – alltid först skålats för påven. Först därefter för samvetet.
Den däremot inte konflikträdde men ändå solidariske och lojale jesuiten Reese kanske dock ändå väljer att inte gå eventuella händelser i förväg när det gäller sin medbroder påve Franciskus………….
Irène, vänner.
”Om jag – vilket torde vara högst osannolikt – måste utbringa en skål för religionen, så skulle jag dricka den för påven. Men först för samvetet. Först därefter för påven.”
Om att vädja till påvens samvete.
John Allen ger i NCR några intressanta upplysningar om Franciskus. Påvens motto är Miserando atque eligendo som enligt Wiki bör översättas till ”by having mercy and by choosing” som jag väljer att tolka: av barmhärtighet väljer jag dig (svenska Wiki ger en helt annan innebörd) eller annorlunda uttryckt: du är av Gud utvald och benådad.
På frågan om hur Kyrkans problem med bemötandet av skilda och omgifta katoliker ska lösas svarar påven med att tiden är inne för ett epokskifte som kännetecknas av barmhärtighet. Det kan bara tolkas på ett sätt: full kommunion för alla döpta oavsett deras historia. Ges inte nattvard till fångar som bekänt sin synd?
Allen fortsätter:
Francis’ emphasis on mercy is nearly ubiquitous. In a recent essay for the Italian newspaper Corriere della Sera, Enzo Bianchi, founder of the celebrated ecumenical monastery of Bose, offered a statistical analysis of the words used most frequently by Francis since his election. He found that the single most commonly used term was ”joy,” more than a hundred times, followed closely by ”mercy,” which the pope has used almost a hundred times.
Den fråga vi därför har att ställa till påvens av evangelium upplysta samvete är denna:
Vad betyder det för Kyrkans praktik gentemot kvinnor och homosexuella att ”tiden är inne för barmhärtighet”? Vad krävs för att kvinnor med prästkallelse ska kunna uppleva att de möts av Kyrkans barmhärtighet och fyllas av glädje? Samma fråga för homosexuella som söker Gud i Kyrkans sammanhang. Är vi inte alla syndare i behov av Guds gränslösa nåd och himmelska glädje?
Biblisk barmhärtighet kan under inga omständigheter fås att betyda diskriminering.
Det är en samvetsfråga.
Samuel.
Samuel
Jag läste också Allens artikel i NCR där påven svarar på frågan vilken som är hans personliga uppfattning kring olika kontroversiella spörsmål.
”Pressed for his personal conviction, Francis didn’t duck: ”That of the church. … I’m a son of the church.”
”http://ncronline.org/blogs/all-things-catholic/one-word-describe-pope-francis-papacy-date
Jättesynd att journalisterna inte FORTSATTE att fråga.
De strategiska följdfrågorna uteblev – som vanligt.
Vad menas med kyrkan ? Vem / Vilka är kyrkan ?
Det är i utforskandet av dessa frågor som vi skulle kunna få reformer till stånd.
Att UNDERLÅTA att utnyttja den makt man har kan också vara att NYTTJA sin makt.
Jag menar så här.
Franciskus låter Helmut Schüller hållas…….
Jag tolkar det mycket positivt att Franciskus underlåter att stoppa honom……än så länge……
// Irène
Irène.
”Vad menas med kyrkan ? Vem / Vilka är kyrkan ? Det är i utforskandet av dessa frågor som vi skulle kunna få reformer till stånd.”
Det är stora och till synes enkla frågor du ställer. Det går dock att svara på många sätt.
Evangeliet konstituerar Kyrkan och det – evangeliet – handlar inte om diskriminering pga kön eller någon annan mänsklig indelning. Snarare om upphävandet av all sorts diskriminering: i Guds ögon är vi alla syndare i behov av hans nåd. Gud hatar synden, men han älskar syndaren desto mer. Det är dags att befria evangeliet från de bojor Kyrkan beslagit det med och återge evangeliet dess moraliska trovärdighet och innebörd av glädje åt alla människor.
Det är en historiens ironi att universella mänskliga rättigheter – som är födda ur en kristet präglad kultur – är en självklarhet bland (de flesta) sekulariserade människor medan Kyrkan ännu inte dragit konsekvenserna av den människosyn man bekänner sig till – den att människan har ett absolut värde eftersom hon är Guds avbild som Guds son givit sitt liv för att rädda. Guds nåd känner inga gränser.
Och Paulus insåg för att evangeliet skulle kunna nå framgång måste förkunnaren gå människorna till mötes, möta dem där de är kulturellt, intellektuellt och moraliskt: ”Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt.” Vi lever nu i en helt annan kulturepok men vår ambition måste vara densamma: att ge världen evangeliet på vår tids moraliska och intellektuella villkor.
Denna ambition uttrycker påven så här: ”… the church cannot be passively waiting for clientele among people who are no longer evangelized and who will not get near structures and old forms that do not respond to their expectations and sensibilities.” Wikipedia. Som inte svarar mot folkets förväntningar och djupt kända övertygelser. Gällande diskriminering av kvinnor exv.
”The Pope asked for pastoral conversion from a church that regulates the faith to a church that transmits and facilitates the faith.” En kyrka som underlättar mottagandet av tron.
Om påven menar vad han säger lägger han grunden för en reformation.
Samuel.
Samuel
Jag undrar vad Franciskus menar när han säger att han är en ”kyrkans son”…………
Det låter som att han underförstått menar att han underförstått NATURLIGTVIS är mot kvinnliga ämbetsbärare och mot homosexuellas likaberättignade……
Om Franciksus menar att KYRKAN är synonymt med påven och kurian och Vatikanmännen – OK – men om Franciskus går med på att Kyrkan till största delen utgörs av de troende lekmännen dvs hela det troende Gudsfoket dvs We are church /Wir sind Kirche som har en helt annan uppfattning än Vatikanmännen får ju Franciskus uttalande att han är en ”Kyrkans son ” en helt annan betydelse dvs att han är FÖR kvinnliga ämbetsbärare och FÖR homosexuellas likaberättignade……
// Irène
Irène.
Jag skulle önska att det fanns denna dubbeltydighet i hans uttalande, men jag är rädd att han bara menar att han är trogen traditionen…
Vi skulle kunna säga detsamma, men då använda begreppen i en djupare mening: trohet mot urtraditionen, evangeliets anda av frihet, rättfärdighet, barmhärtighet och glädje.
Är det inte just så vi ser saken?
Samuel
Samuel
”Jag skulle önska att det fanns denna dubbeltydighet ”
Det skulle jag också….
”men jag är rädd att han bara menar att han är trogen traditionen…”
så är det TYVÄRR men då ska Franciskus låta bli att samtidigt påstå att han är en ”kyrkans son” och istället säga att han är ”VATIKANENS SON…..”
Det är hög tid att Franciskus inser att Vatikanen och kyrkan inte är synonyma begrepp…….
// Irène