6 febr 2025
Jag sitter i den fullsatta Stora Salen i Sankta Eugenia katolska församling i Stockholm. Biskop Erik Varden – från katolska stiftet i Trondheim – ska under rubrik ”Kyskhet en otidsenlig dygd ”samtala med Peter Halldorf med anledning av att biskop Varden släpper sin bok Homo Custos som – bortsett från den latinska titeln – är en översättning till svenska av hans bok Chastity- som nu ges ut på Silentium förlag.
Biskop Varden – som även är trappistmunk – berättar att hans ambition med boken är att frigöra begreppet ”kyskhet” från dess ensidiga konnotation med sex och sexualitet. Genom att spåra dess etymologiska ursprung från grekiskans katharsis (ren/ reningsprocess) till latinets custos – som jämställts med latinets integer (integrera) – vill biskop Varden bredda begreppet kyskhet till något som står för helhet, integritet och integration av olika spänningar i livet. Spänningar mellan kropp och själ, manligt och kvinnligt, ordning och oordning, frihet och askes. Med andra ord spänningar i vad det innebär att vara människa.
Det skaver först lite i öronen på mig – i egenskap av reformsträvande katolsk kvinna – att lyssna på biskop Vardens utläggning av begreppet kyskhet då jag ca 2 månader dessförinnan hade nåtts av beskedet att ett annat samtal i Stora salen hade ställts in och tvingats ändra lokal pga att ”samtalet var för kontroversiellt.” Ämnet för samtalet den gången handlade indirekt också om kyskhet men med fokus på katolska kyrkans syn på HBTQI -frågor utifrån p James Martins bok ”Building a bridge”. Meningen var att p James Martin SJ – välkänd för sitt stora engagement i HBTQI frågor – via länk från USA skulle delta i Stora salen i form av ett webbinarium. https://www.katolskvision.se/blog/?p=31488
Biskop Varden nämner aldrig kyskhet specifikt utifrån katolsk syn utan talar om ”kristen syn” som om kristen syn vore något enhetligt i synen på sex och samlevnad inom olika kristna kyrkor och samfund.
Biskop Varden undviker helt och hållet att förklara vad som i praktiken gäller när det tex kommer till att vara människa och homosexuell eller vad som i praktiken gäller för gifta katolska par och artificiella preventivmedel.
Jag köper biskop Vardens bok i förhoppning om att få svar på mina undringar och nyfikna frågor om hur biskop Varden får ihop alla tjusiga beskrivningar om kyskhet och helhet och integration och integritet med katolska kyrkans katekes.
Biskop Varden vinnlägger sig i sin bok att med hjälp av otaliga exempel från litteratur, musik och konst beskriva kyskhet och även grundligt såväl etymologiskt som historiskt och teologiskt härleda begreppet.
Det visar sig dock att redan i inledningskapitlet garderar sig biskop Varden skickligt ”mot alla som kan bli upprörda över att kontroversiella frågor inte behandlas mer ingående i ett uttryckligt försvar av kyrkans morallära”
Till mig och sådana läsare rekommenderar biskop Varden ”den stora guldgruvan- 1992 års katekes.” Punkt slut. Orsaken till att biskop Varden i sin bok varken kan eller vill tala om temat äktenskap beror enligt honom själv på att ”vara en man förpliktigad att leva i celibat” – något som han menar ”både berikar och begränsar”
”I frågor som denna måste man tala om det man vet.” Vidare skriver biskop Varden : ”Om min brist inspirerar andra att fortsätta sin kristna reflektion på temat, kommer det att glädja mig storligen”
Som reformsträvande katolsk kvinna – med barn, barnbarn och barnbarnsbarn- vill jag gärna ”storligen glädja” biskop Varden med min kristna reflektion. Om biskop Varden menar allvar med att säga ”man måste tala om det man vet” – undrar jag hur han förklarar att hela romersk – katolska kyrkans troslära – inklusive allt som rör dess syn på äktenskap och sex- och samlevnad – under 2000 år utformats av enbart MÄN som lever i celibat och vars syn är den som ännu idag finns formulerad i ”guldgruvan” Katolska kyrkans katekes – rättesnöre för ca 1,3 miljarder katoliker runt om i världen. Exempel §2366 ”Och så lär kyrkan, som ”tar parti för livet” att ”varje äktenskaplig akt per se skall vara öppen för att ge livet vidare”. Celibatära män har med andra ord bestämt att artificiella preventivmedel – något som biskop Varden indirekt benämner oordning – är förbjudna för gifta par.
Jag reflekterar över hur detta tragiska förbud – som ignoreras bland katoliker i Norden och västvärlden – fortfarande får förödande konsekvenser för kvinnor i patriarkala samhällen i tredje världen där katolska kyrkan har makt.
Jag tänker vidare på homosexuella som på olika sätt förföljs, straffas och till och med dödas och om vilka Katolska kyrkans katekes skriver §2357 ”Med stöd av skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv” ”De kan aldrig i något fall godkännas”
Biskop Varden talar i sin bok även om kyskhet och ”det kristna lärjungaskapet” och konsten att ”besvara kallelsen till fullkomlighet utan att ge upp idealet dvs inte resignera inför idealet.”
Här reflekterar jag över att alla kristna inte tolkar ”det kristna lärjungaskapet” på samma sätt . Därför delar inte heller alla katoliker katekesens ideal för gifta par och ideal för homosexuella att leva i livslångt celibat. Homosexualitet som begrepp och uttryck för sex och ömsesidigt samtycke mellan samkönade jämställda personer existerar inte i biblisk kontext som istället bygger på en syn på sex som har att göra med makt och underordning, skam och skuld och heder dvs ett synsätt där bäst-före-datum gått ut.
// Irène
PS Då biskop Varden i sin bok inte har för avsikt att uttala sig om relationen mellan man och kvinna – då han anser sig inte ha kunskap om den i egenskap av celibatär – undrar jag varför den svenska upplagan -i motsats till den engelska – väljer en omslagsbild på en man och en kvinna dvs en bild på Adam och Eva ?
